Akademikern

Historia

Det var den 19 oktober 1958

En höstdag i slutet av 1950-talet lämnade drygt 300 socionomer sina gamla förbund för att bilda eget. Idag har Akademikerförbundet SSR hunnit bli Sveriges ledande samhällsvetarförbund med över 71 000 medlemmar.
1 av 3
Protokoll från förbundets grundande 1958
2 av 3
Medlemmar från Örebro demonstrerar på Medborgarplatsen i Stockholm 1986.
3 av 3
Snygga örhängen från förr.

Fakta

Hos TAM-Arkiv arkiveras viktiga dokument från akademiker- och tjänstemannaförbunden. Dit kan man vända sig om man vill läsa gamla handlingar eller annat material från förbundets historia.

Missnöje med löner och den fackliga bevakningen av socionomernas yrkesfrågor var den främsta orsaken till att våra fackliga föregångare valde att staka ut en ny bana åt sig och sina kollegor.  Den 19 oktober 1958 lämnade de sina olika förbund i TCO för att tillsammans bilda Sveriges Socionomers Riksförbund och söka medlemskap i Saco.

Välfärdssamhälle och offentlig sektor

Det nya förbundet föddes under en speciell period i det svenska samhället. I takt med att välfärdssamhället utvecklades och den offentliga sektorn expanderade växte sig SSR större och starkare. De yrkesgrupper som SSR består av har spelat betydelsefulla och strategiska roller i samhällsbygget under de senaste decennierna.

Därför har också kampen om organisationstillhörighet varit hård genom åren. Tuffa strider har förts, både internt inom förbundet och med konkurrerande organisationer. Under 1990-talet bildades nya plattformar för samarbete, där förbundet är en aktiv medspelare.

Yrke och utbildning

Redan från början drevs yrkes- och utbildningsfrågorna hårt. Det nybildade förbundet fick också kämpa för att kommuner och statliga myndigheter skulle anställa socionomer på kvalificerade tjänster och sätta ett värde på kunskap och professionalism i arbetet med att utveckla samhället.

Under det första årtiondet hade förbundet tre huvudspår: Att etablera förhandlingsverksamheten, att driva på i utbildningsfrågor, och att kanalisera engagemanget i socialpolitik, samhällspolitik och yrkesfrågor. Många politiska reformer stod för dörren och nästan alla berörde på ett eller annat sätt socionomerna i yrkesutövningen. Förhandlingsfrågor och professionsfrågor har sedan dess gått hand i hand i verksamheten. Medlemstillväxten har varit snabb, jämn och konstant.

Stort engagemang

SSR har under alla år kännetecknats av förtroendevaldas stora engagemang. Närmare en tredjedel av medlemskåren har någon gång och i något sammanhang tagit på sig ett förtroendeuppdrag. För många har det varit självklart att vara aktiv under en period för att sedan återgå till den professionella karriären.

På mindre än fem decennier har Akademikerförbundet SSR därför blivit en av de tongivande aktörerna på arbetsmarknaden. Steg för steg har förbundet flyttat fram medlemmarnas positioner på arbetsplatser och i samhället. Förbundet är nu ett av de 20 största i landet och det fjärde i storleksordning inom akademikerfederationen Saco.

Viktiga årtal i förbundets historia

1958. Sveriges Socionomers Riksförbund bildas den 19 oktober efter att ha brutit sig loss från olika TCO-förbund.

1959. Den första egna avtalskonferensen i SSR hålls 5 december. Ombud från hela landet deltar. Samtliga yrkeskategorier och arbetsmarknadssektorer är representerade. Viktigaste frågan handlar om att bygga upp konfliktfonden.

1960. Lagom till 1 maj redovisar förbundet medlem nummer 1 000. Hon heter Siv Follin och är assistent på barnavårdsnämnden i Helsingborg.

1964. SSR lobbar i regeringskansliet för att socialhögskolor ska införas och socionomutbildningen förlängas och akademiseras.

1966. Offentliganställda får förhandlings- och konflikträtt genom Lagen om kollektivavtal för offentligt anställda. På motsvarande sätt ger lagen arbetsgivaren rätt till lockout.

1971. SSR:s medlemmar deltar i den stora Sacostrejken mot låga löner. Arbetsgivarna svarar med att bland annat lockouta officerarna. Strejken slutar i ett stort fackligt misslyckande när regeringen stiftar en tvångslag för att få parterna att återgå.

1974. Den första riksföreningen bildas i januari för medlemmar i statlig tjänst.

1976. SSR är med om att bilda en kommunal förhandlingskartell för Saco-förbunden, Saco/SR-K. Motsvarande samarbete finns redan på det statliga avtalsområdet.

1980. Vid de centrala löneförhandlingarna rensas assistentbegreppet ut ur yrkesnomenklaturen och ersätts med "sekreterare". Socialassistenterna får yrkestiteln socialsekreterare och placeras högre på löneskalan.

1981. Utbildningsreformen med införande av program på universitet och högskolor tvingar fram ett namnbyte. Förbundet heter från och med nu Sveriges Socionomers, Personal- och Förvaltningstjänstemäns Riksförbund.

1981. Förbundet köper en industrifastighet på Mariedalsvägen på Kungsholmen i Stockholm för åtta miljoner kr. Lokalerna renoveras för nio miljoner kronor och blir det nya förbundshuset.

1986. Förbundet deltar i den kommunala akademikerstrejken. Medlemmarna engagerar sig starkt för högre löner och demonstrerar dygnet runt utanför arbetsgivarnas lokaler. Strejken slutar i fiasko när Läkarförbundet vill att strejken ska ta semesterledigt.

1986. Systemet med lönegrader avskaffas och ersätts av individuell och differentierad lönesättning i kommuner och landsting.

1990. Agneta Bygdell väljs av kongressen till förbundets första kvinnliga ordförande.

1991. Ett nytt försök görs att fusionera SSR och Jusek. Planerna spricker två år senare. Första gången ett samgående diskuterades seriöst var under 70-talet. Då flyttade till och med förbundet in i Juristernas lokaler på Östermalm.

1992. SSR lämnar Saco-K efter att ha röstats ner i kvinnolönefrågan i vilken förbundet är starkt drivande. Det leder till att kartellen spricker. I stället närmar sig SSR sin gamla antagonist SKTF i förhandlingsfrågor.

1993. Namnet ändras till Akademikerförbundet SSR.

2002. Förbundet blir fullvärdig medlem i OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, och etablerar förhandlingssamverkan med SKTF.

2006. Förbundet får sin 50 000:e medlem.

2008. Akademikerförbundet SSR fyller 50 år och firar högtidsdagen 23 oktober.

2010. Förbundet har 58 000 medlemmar.

2011. Förbundet får medlem nummer 60 000.

2014. Förbundet har 65 000 medlemmar.

2017. Förbundet får medlem nummer 70 000.