Akademikern

Förhandlingsrätten och SSR

Förhandlingsrätten och SSR

Rätten att förhandla om kollektivavtal och att vidta stridsåtgärder är idag lika självklara som viktiga verktyg på den svenska arbetsmarknaden. Men de är resultaten av en mångårig facklig kamp.

Arbetare på den privata arbetsmarknaden kämpade sig till rätten att organisera sig i fackliga organisationer och att förhandla år 1928. För de privatanställda tjänstemännen tog det längre tid. Först 1947 fick industrins och handelns tjänstemän förhandlingsrätt, men däremot inte rätt att vidta stridsåtgärder. Det skulle dröja några år in på 1960-talet.

Stat och kommun

Först i januari 1966 fick även stats- och kommunaltjänstemän förhandlingsrätt, rätt att teckna kollektivavtal och att vidta stridsåtgärder genom Lagen om kollektivavtal för offentligt anställda. På motsvarande sätt gav lagen arbetsgivaren rätt till lockout.

Första gången SSRs medlemmar använde sig av den nyvunna rättigheten att gå i strejk var 1971, när socialtjänstemän deltog i den stora SACO-strejken mot urusla löner.

Arbetsgivarna svarade med att bland annat lockouta officerarna. Strejken slutade i ett stort fackligt misslyckande när den socialdemokratiska regeringen stiftade en tvångslag för att få parterna att återgå i arbete. Regeringen åberopade bland annat strejkens samhällsfarlighet på grund av att socialtjänstemän deltog.

Medbestämmandelagen

Genom Medbestämmandelagen, MBL, 1977, vässades fackförbundets förhandlingsrätt ytterligare. I MBL åläggs arbetsgivaren förhandlingsskyldighet innan denne fattar beslut om viktigare förändringar av sin verksamhet eller av anställningsförhållandena.

Den stora betydelsen av förhandlingsrätten är fackförbundets rätt att teckna kollektivavtal, ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare, och en arbetstagarorganisation. Enskilda arbetstagare kan inte ingå ett kollektivavtal utan måste företrädas av sin fackliga organisation.

Däremot blir medlemmarna i fackförbundet automatiskt bundna av reglerna i kollektivavtalet. Det betyder också att en arbetsgivare och en anställd inte kan avtala om något förhållande som står i strid med kollektivavtalet.

Lag och avtal

I kollektivavtalet finns de anställningsvillkor som gäller för de anställda på en arbetsplats, till exempel lön, arbetstid, övertid, ob-ersättning, uppsägningstider, föräldralön, sjuklön, pension och mycket annat. Flera regler som i andra länder regleras i lag, finns i stället i Sverige att hitta i kollektivavtalen.

Kollektivavtalen innebär ett system som skapar trygghet och förutsägbarhet för arbetstagarna och stabilitet och arbetsfred i företag och verksamheter. De kan enkelt anpassas efter bransch och arbetsplats och de kan snabbt förändras. 92 procent av alla anställda i Sverige omfattas av ett kollektivavtal.

Mot lönedumpning

Efter EU:s utvidgning 2005, då ett antal östeuropeiska stater blev medlemmar, har betydelsen av kollektivavtal fått förnyad aktualitet. På den svenska arbetsmarknaden ger kollektivavtalen svenska fackförbund möjlighet att motarbeta lönedumpning och utsugning av utländsk arbetskraft som tillfälligt utför arbete i Sverige på utländska företags uppdrag.