Akademikern

Professionalisering i tiden

Professionalisering i tiden

För att främja socionomernas professionalisering har Akademikerförbundet SSR arbetat för en statlig socionomlegitimation. Resultatet av den kampen har blivit att förbundet utfärdat en egenauktorisering av socionomer. Hur blev det så?

Utbildade yrkesgrupper strävar ofta efter en professionell auktoritet. Det kan innebära ett kunskapsmonopol och kontroll över yrkespraktiken. Det handlar om att yrkesgruppen och dess organisationer ställer krav för tillträdet till ett yrke genom exempelvis lagstiftning och olika former av examensbevis.

Två forskningslinjer

Inom forskningen finns det två olika sätt att se på professionalisering. Den ena forskningstraditionen menar att yrkesgruppers strävanden efter professionalisering bör ses som något som främjar andra människors intressen. Enligt det andra, mer cyniska,  perspektivet analyseras professionernas benägenhet att etablera en egen arbetsmarknad och att effektivt kontrollera denna. Krav på legitimation kan vara en del av en yrkesgrupps professionaliseringsstrategi.

Statlig legitimation

Redan år 1967 behandlades frågan om statlig legitimation för socionomer av SSR:s styrelse. Men det var först 1980 som regeringen beslutade om en allmän översyn av bestämmelserna om legitimation och behörighet inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den kommitté som tillsattes 1981 (SOU 1983:33) fick SSR att på allvar driva frågan om en legitimation för sina medlemmar.

I sin argumentation pekade SSR speciellt på kuratorernas arbetsuppgifter. Förbundet framhöll att kuratorerna integrerade ett socialt expertkunnande med ett medicinskt- och naturvetenskapligt synsätt. Genom detta framträdde de som professionella yrkesutövare med ett unikt helhetsperspektiv på patienternas situation.

Bakslag

I juli 1983 presenterade behörighetskommittén sitt betänkande (SOU 1983:33). I denna utredning medgav kommittén att kuratorerna har en viktig funktion att fylla inom vården. Men utredningen menade att deras arbetsuppgifter inte hade en sådan betydelse för patientsäkerheten att det enligt kommitténs bedömning fanns anledning för staten att rättsligt reglera yrkesutövning eller kompetens. Utredningen menade också att legitimationsbestämmelser endast borde införas i undantagsfall. Denna slutsats blev naturligtvis en besvikelse för SSR.

Bakslaget ledde till att SSR valde en ny strategi: att skapa en självständig SSR-administrerad legitimation. År 1988 gav förbundsstyrelsen sitt kansli i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan legitimation. Förbundet menade också att en egenutformad legitimation kunde vara ett steg på vägen mot en statlig legitimation.

Ny utredning

Inte långt efter att denna strategi lagts fast år 1990 blossade en mediedebatt upp med anledning av hur socialtjänsten hade hanterat ett fall av barnmisshandel. Det ledde till att frågan om socionomernas kompetens kom i fokus. En ny diskussion initierades om en statlig legitimation av socionomer. Det väcktes också ett antal motioner i riksdagen angående denna fråga.

Debatten ledde till att en ny statlig utredning tillsattes. Denna började sitt arbete i slutet av februari 1994. År 1996 avlämnade sedan utredningen sitt betänkande avseende ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område (SOU 1996:138). Kommitténs slutsats blev att det inte borde införas en statlig legitimation inom socialtjänsten. Även denna gång blev alltså utredningens resultat en besvikelse.

Auktorisationsnämnd

Akademikerförbundet SSR arbetade vidare med frågan om en egenauktorisation för socionomer. Efter att fackliga rådslag genomförts, beslutade förbundsstämman 1996 att auktorisationen skulle rikta sig till samtliga socionomer som var verksamma i direkt klientarbete. I februari 1998 skapade styrelsen "Nämnden för socionomauktorisation", samtidigt som man utsåg ledamöter för densamma. Man fastställde nu kraven för att få en socionomauktorisation.

Hur gick det då med egenauktorisationen? Efter att auktorisationen trätt i kraft visade det sig att inte lika många ansökte om det som man hade förväntat sig. Inte heller så många arbetsgivare ställde krav på auktoriserade socionomer. Men en pionjärgrupp inom Akademikerförbundet SSR har ändå ansökt om att få bli auktoriserade.

Kampen fortsätter

I en intressant C-uppsats "Socionomers auktorisation - rätt väg för professionalisering?" har Gunilla Hansson och Susan Stoltz Moe undersökt hur socialsekreterare i Göteborg ställer sig till auktorisationen som professionaliseringsstrategi. Uppsatsen har belönats med ett stipendium av Akademikerförbundet SSR. Akademikerförbundet SSR kommer att fortsätta sin kamp för socionomernas professionalisering inklusive kampen för en statlig legitimation.

Källor:

Stina S Wingfors (2004) Socionomyrkets Professionalisering. Göteborg Studies in Sociology No 20. Department of Sociology: Göteborg University.

Gunilla Hansson och Susan Stoltz Moe. C-uppsats VT 2000. Socionomers auktorisation - rätt väg för professionalisering? Göteborgs universitet: institutionen för socialt arbete.