Kortfakta om de ökande sjukskrivningarna | Akademikerförbundet SSR

Akademikern

Kortfakta om sjukskrivningarna

Kortfakta om de ökande sjukskrivningarna

Folkhälsan i Sverige har utvecklas positivt för befolkningen som helhet, enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är allt fler i Sverige sjukskrivna.

Visste du att...

• Antalet utbetalda dagar med sjukpenning har ökat med över 50 procent sedan 2009.
• Antalet sjukfall som är längre än ett år har mer än fördubblats sedan 2009.
• Antalet kvinnor som varit sjuka i mer än 29 dagar har ökat med 80 procent mellan 2009.
• Kvinnor stod 2014 för två tredjedelar av alla sjukfall längre än 29 dagar.
• Cirka 45 av de sjukskrivna kvinnorna och 33 procent av de sjukskrivna männen har en psykiatrisk diagnos. (Andelen av pågående sjukfall, tredje kvartalet 2015)
• Antalet sjukfall som beror på en psykiatrisk diagnos ökar med 20 procent på årsbasis.
• Kostnaderna för sjukpenning stiger dramatiskt. Sedan 2010 har utgifterna för sjukpenning nästan fördubblats. År 2020 beräknas kostnaderna för sjukpenning uppgå till nära 50 miljarder kronor.

Fler sjukskrivna längre. Efter en nedgång i sjukskrivningstalen mellan 2003 och 2009 har sjukskrivningarna under de senaste fem åren ökat kraftigt. Samtidigt som inflödet av nya sjukfall blir allt större blir också sjukperioderna längre.

Ökad psykisk ohälsa. Sjukfallen ökar för i princip alla diagnoser, men mest för psykiatriska åkommor. Cirka 45 procent av de sjukskrivna kvinnorna och över 30 procent av de sjukskrivna männen har en psykiatrisk diagnos (juli 2015). Antalet sjukfall som beror på en psykiatrisk diagnos ökar idag med 20 procent per år, medan övriga diagnoser ökar med cirka 10 procent.

Kvinnor hårdast drabbade. De högre sjukskrivningstalen har framför allt drabbat kvinnorna. Kvinnor är sjukskrivna betydligt oftare och under längre tid än män, och har oftare psykiska besvär än sina manliga kollegor. Kvinnor stod 2014 för två tredjedelar av alla sjukfall längre än 29 dagar. Den psykiska ohälsan ökar också bland männen, om än från en lägre nivå.

Hög sjukfrånvaro i offentlig sektor. Sjukfrånvaron är högre bland anställda i kommuner och landsting än i samhället i stort. Kvinnor som arbetar i så kallade kontaktyrken i offentlig sektor är särskilt utsatta. Inte minst har den psykiska ohälsan ökat kraftigt. 

Fördubblade kostnader. Den ökade sjukfrånvaron har gjort att antalet utbetalda dagar med sjukpenning ökat med över 50 procent sedan 2009. Antalet sjukfall som är längre än ett år har också mer än fördubblats sedan 2009. Det har lett till att kostnaderna för sjukpenning nästan har fördubblats på fem år. Enligt Försäkringskassans senaste prognos beräknas kostnaderna för sjukpenning uppgå till nära 50 miljarder kronor år 2020, vilket är mer än vad hela försvarsbudgeten kostar idag.

Ökade krav. Arbetslivet ställer idag allt högre krav på allt ifrån kommunikationsförmåga och stresstålighet till flexibilitet, kompetens och uthållighet. Personer med lägre produktivitet eller begränsad arbetsförmåga har svårare att hitta en plats på arbetsmarknaden idag jämfört med tidigare. Försäkringskassan bedömer att de ökade krav som ställs på arbetstagarna bidrar till att förstärka en uppåtgående trend i sjukfrånvaron.

Ökade hälsoskillnader. Också hälsoskillnaderna i samhället ökar, enligt Folkhälsomyndigheten. Personer med lägre utbildningsnivå har allt sämre allmänt hälsotillstånd och mer psykisk ohälsa än personer med högre utbildningsnivå. Äldre rapporterar minskad psykisk ohälsa, samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland yngre. Besvär som oro, ängslan och ångest har tredubblats bland unga sedan början på 1990-talet.

Sämre uppföljning. När inflödet till sjukförsäkringen ökar får Försäkringskassan mindre tid att lägga på att följa upp de pågående sjukfallen. Och sämre uppföljning har sannolikt bidragit till att sjukfallen blivit längre. En annan faktor som kan förstärka en pågående uppgång i sjukskrivningstalen är s.k. kontextberoende beteendeförändringar. Det kan t.ex. handla om att när fler är sjukskrivna på en arbetsplats sänder det signalen att det är mer okej att sjukskriva sig.

Fastnar i systemet. En annan förklaring till uppgången i sjukskrivningarna är att fler personer är kvar i sjukskrivning (med sjuk- eller rehabiliteringspenning) i stället för att flyttas över till sjukersättning (tidigare förtidspension), vilket skedde vid den förra uppgången i sjukfrånvaron.