Korttidsarbete (korttidspermittering)

Korttidsarbete, permittering, korttidspermittering… Kärt barn har många namn. Men vad är det egentligen och hur funkar det?

Vad innebär reglerna om korttidsarbete? 

Med korttidsarbete (ofta kallat permittering eller korttidspermittering) avses överenskommelser mellan fack/anställd och arbetsgivare om att anställda under en begränsad tid går ned i arbetstid och lön. Sådana överenskommelser förutsätter att arbetsgivaren får ett statligt stöd som innebär att lönekostnaderna kan minska. Detta är en viktig åtgärd nu när många företag är pressade med anledning av covid-19.  

Lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete reglerar villkoren för stöd vid korttidsarbete. Tillväxtverket är handläggande myndighet (läs Tillväxtverkets FAQ här.). Riksdagen fattade beslut den 2 april om en ändring av lagen som en anpassning till den rådande situationen. Lagändringarna gäller retroaktivt från och med den 16 mars.

Vad krävs för att statligt stöd vid korttidsarbete ska beviljas? 

För att en kollektivavtalsbunden arbetsgivare ska kunna få statligt stöd krävs att ett centralt kollektivavtal avseende korttidsarbete finns mellan den fackliga organisationen och arbetsgivarorganisationen. Den faktiska omfattningen av korttidsarbetet ska därefter regleras av de lokala parterna i lokala kollektivavtal. Det är först när ett centralt avtal finns på avtalsområdet som lokala överenskommelser via föreningar eller central ombudsman kan träda ikraft. Lokala överenskommelser måste följa de tre stödnivåerna som stadgas i lagen. För att arbetsgivaren ska kunna erhålla statligt stöd måste arbetstidsminskningen uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.  

De centrala avtalen gäller under perioden 16 mars–31 december 2020. 

Även arbetsgivare utan kollektivavtal omfattas av reglerna om stöd vid korttidsarbete. Förutsättningarna för stöd är då följande: 

  • Att ett skriftligt avtal ingås mellan arbetsgivaren och arbetstagaren efter det att korttidsarbete aktualiserats hos arbetsgivaren. Det innebär att varje arbetstagare själv måste ta ställning till om man vill delta i korttidsarbete. För att veta vad som överenskommits finns det krav på att avtalet är skriftligt. Det är inte möjligt att ingå ett avtal om korttidsarbete i samband med att arbetstagaren anställs. 

  • Att minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i korttidsarbetet under den perioden som det statliga stödet ges. Detta krav finns för att säkerställa att korttidsarbete bara används av en arbetsgivare om det finns ett verkligt behov. Behovet kan variera hos en arbetsgivare som har flera driftsenheter och därför måste en avskild bedömning göras för varje enskild driftsenhet. 

  • Att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är samma för alla arbetstagare som deltar inom driftsenheten. 

  • Att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är i enlighet med de tre stödnivåerna som anges i lagen. 

För att arbetsgivaren ska kunna erhålla statligt stöd måste arbetstidsminskningen uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. För tiden maj, juni och juli 2020 finns det en fjärde nivå på 80 procents arbetstidsminskning med 12 procents löneminskning. Nivån justeras vid avstämningen. 

Krångligt? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan alltid få personlig rådgivning.

Påverkar korttidsarbete min SGI (sjukpenninggrundande inkomst)? 

Om korttidsarbete införs på din arbetsplats inom ramen för lagen om korttidsarbete med statligt stöd behåller du den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som du hade innan du gick ner i tid.  

Om det införs korttidsarbete som inte omfattas av lagen om korttidsarbete kan du inte räkna med att få behålla din sjukpenninggrundande inkomst. 

Omfattar korttidsarbete även egenföretagare? 

Lag om stöd vid korttidsarbete omfattar bara företag med anställda.  

Påverkar korttidsarbete rätten till a-kasseersättning? 

Den som har en heltidsanställning och går ned i arbetstid och lön enligt bestämmelserna om korttidsarbete har inte rätt till a-kasseersättning som utfyllnad för förlorad inkomst (d.v.s. man har inte rätt att ”stämpla upp”).  

För frågor om a-kasseersättning efter korttidsarbete och efterföljande uppsägning hänvisas till a-kassan. 

Omfattar reglerna om korttidsarbete även uppsägningstid? 

Statligt stöd till arbetsgivare kan utgå även under uppsägningstid under 2020. Parterna har träffat flera centrala kollektivavtal för att detta ska gälla och om att arbetstagare som är under uppsägningstid och omfattas av korttidsarbete, ska ha rätt till hela den lön och de villkor som följer av den ordinarie anställningen och det allmänna villkorsavtalet. Lönesänkningar ska alltså inte gälla för korttidsarbete under uppsägningstiden. Det är även vår rekommendation till arbetstagare som ingår enskild överenskommelse om korttidsarbete med arbetsgivare utan kollektivavtal (se checklista nedan).

Vad gäller för korttidsarbete om arbetsplatsen inte har kollektivavtal?

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön, och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidspermittering under vissa särskilda förutsättningar.

Checklista för dig som ska teckna individuell överenskommelse om korttidsarbete:

  • För det första krävs det att ett skriftligt avtal ingås om detta mellan dig och arbetsgivaren efter det att korttidspermittering aktualiserats hos arbetsgivaren. Detta innebär att du själv måste avgöra om du vill delta i åtgärden eller inte. För att det inte ska råda några tvivel om vad som överenskommits måste avtalet vara skriftligt. Det är inte möjligt att ingå ett avtal om korttidspermittering i förväg utan först när nedgången i arbetstid blir aktuell. Det är rimligt att komma överens om att eventuellt avtalade pensionsavsättningar inte ska påverkas av korttidspermitteringen och i så fall skriva in detta i avtalet. Avtalet bör även innehålla en kort ömsesidig uppsägningstid om förslagsvis sju dagar. Det bör även framgå av avtalet att det omedelbart upphör att gälla om du blir uppsagd eller om du själv säger upp dig. Det bör också vara tydligt i avtalet att så snart avtalet upphör att gälla så ska de villkor som gäller i den ordinarie anställningen omedelbart återigen tillämpas.
  • För det andra krävs det att minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet deltar i korttidspermittering under den perioden som det statliga stödet ges. Kravet är uppställt för att garantera att åtgärden enbart används av en arbetsgivare när det föreligger ett påtagligt minskat arbetskraftsbehov. Behovet kan givetvis, hos en arbetsgivare som har flera driftsenheter, variera mellan driftsenheterna och därför görs en bedömning för varje driftsenhet för sig.
  • För det tredje krävs att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är densamma för alla arbetstagare som deltar i åtgärden inom driftsenheten.
  • Slutligen krävs också att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är i enlighet med någon av de fasta nivåer som beslutats, se Tillväxtverkets hemsida.

Om du misstänker brott i Tillväxtverkets stödverksamhet uppmanar vi dig att anmäla det här: tillvaxtverket@tillvaxtverket.se

Vad händer med korttidsstödet om arbetsgivaren går i konkurs? 

Sedvanliga regler om lönegaranti vid konkurs gäller även när en arbetsgivare beviljats stöd för korttidsarbete. Det är viktigt att du som medlem så snart som möjligt hör av dig till Rådgivningen om din arbetsgivare inte betalar lön. 

Kolla in alla fördelar med att vara medlem i Akademikerförbundet SSR.

Omfattas även anställda med tidsbegränsade anställningar? 

Även tidsbegränsat anställda arbetstagare kan omfattas av korttidsarbete med stöd av lag. Det bör dock uppmärksammas att lagstiftaren utgått ifrån att en arbetsgivare för att kunna få stöd i första hand måste ha undersökt om det är möjligt att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk. Detta kan resultera i att viss personal måste sägas upp medan andra får bli föremål för korttidsarbete. Bedömningen får göras i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos den aktuella arbetsgivaren.  

Hur länge kan korttidspermittering pågå? 

En arbetsgivare kan beviljas stöd för högst 6 kalendermånader i följd. Om villkoren för stöd därefter alltjämt finns kvar, kan arbetsgivaren beviljas stöd i ytterligare 3 månader (dock längst till och med den 31 december 2020).  

 Har verksamheter som finansieras av en kommun rätt till stödet? 

Ytterst är det Tillväxtverket som utreder och beslutar om stödet. Det är den enskilde arbetsgivaren som ansöker om stödet. Om verksamheten är sådan att kommunen/regionen är skyldig att tillhandahålla den, men att verksamheten är privat och får ersättning från kommunen, har arbetsgivaren inte rätt till stöd. Det kan röra sig om skolor, vårdinrättningar, äldre- och barnomsorg, vårdcentraler, m.m. Många sådana företag kan ha en blandad verksamhet som omfattar mer än sådant som kommuner/regioner enligt lag ska tillhandahålla. Utgångspunkten är då att sådana företag inte kan få del av stödet om verksamheten i huvudsak är finansierad av allmänna medel.  

Finns det något lönetak för stödet vid korttidsarbete? 

Ersättningen gäller löner upp till 44 000 kronor i månaden. För anställda med en högre lön kommer ersättningen till arbetsgivaren baseras på 44 000 kronor.  

Hur påverkas min kollektivavtalade tjänstepension av korttidspermittering?

Hur din kollektivavtalade tjänstepension påverkas av korttidspermittering beror på vilket tjänstepensionsavtal som gäller på din arbetsplats.

Du som har tjänstepensionsavtal ITP 1 eller ITP 2 hittar samlad information här.

ITP 2 och KTP 2

Den förmånsbestämda ålderspensionen i ITP 2 och KTP 2 bestäms utifrån slutlönen. Om du avgår med pension under tid med korttidsarbete riskerar du därför att få en sämre tjänstepension. Kontrollera med din arbetsgivare och Collectum (ITP 2) resp. Folksam (KTP 2) hur en pensionsavgång under tid med korttidsarbete skulle påverka din tjänstepension, innan du bestämmer dig.

För att inte tillfälliga lönesänkningar (med anledning av korttidsarbete) ska drabba den som har en förmånsbestämd pension (ITP 2) har PTK och Svenskt Näringsliv enats om en ändring i ITP-avtalets s.k. lönekapningsregler. Läs mer här. KFO och PTK har ingått avtal om motsvarande ändring för KTP 2.

ITP 1

ITP 1 är premiebestämd, vilket innebär att premien (hur mycket som avsätts till pensionen varje månad) är bestämd på förhand, men inte storleken på den slutliga pensionsutbetalningen. Detta skiljer sig från lösningen i ITP 2. Du får pensionsavsättningar på din bruttolön. Efersom din lön sänks med högst 7,5 % under tid med korttidsarbete blir det också något lägre pensionsavsättningar.

Du hittar mer information om ITP 1, ITP 2 och KTP 2 på PTK:s hemsida

Hittar du inte svaret på just din fråga?

  • Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan alltid få personlig rådgivning.
  • Om du är medlem i ett annat fackförbund kontaktar du istället ditt förbund. 
  • Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du läsa mer om varför det är en bra idé.

Läs även

Allt det här får du som medlem i vårt fackförbund

Som medlem i Akademikerförbundet SSR får du service och förmåner anpassade efter dina behov, oavsett om du är student, anställd, egenföretagare, chef eller arbetssökande.

Läs mer

Vår inkomstförsäkring

Vår inkomstförsäkring ingår i medlemskapet utan extra kostnad. Den kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 procent av din lön i ungefär sju månader, om du blir arbetslös. Du som tjänar mer än a-kassans tak på 25 025 kr/mån har nytta av inkomstförsäkringen.

Läs mer