En inkluderande arbetsmiljö | Akademikerförbundet SSR

Akademikern

Arbetsförhållanden

En inkluderande arbetsmiljö

För att skapa ett öppet, inkluderande och tillgängligt arbetsliv för alla krävs lite självrannsakan. Är de processer och villkor som är en del av arbetsdagen tillgänglig för alla medarbetare? Är svaret nej behövs anpassning.

Fakta

Checklista för tillgänglighetsanpassning av arbetsmiljön

  • Är hissar anpassade för rullstolsburna, syn- och hörselskadade?
  • Finns det ramper som komplement till trappor?
  • Är dörrposter tillräckligt breda?
  • Är porttelefoner i lämplig höjd?
  • Har dörrtrösklar anpassats för att tillåta passage med rullstol?
  • Är belysning och ventilation på en lämplig nivå?
  • Är gemensamma utrymmen som omklädningsrum, toaletter och duschrum anpassade för funktionsnedsatta?
  • Är bord, stolar, whiteboardtavlor och anslagstavlor höj- och sänkbara?
  • Är köksinredningen åtkomlig för kortväxta eller rullstolsburna?
  • Finns det ett lättillgängligt vilorum?
  • Är korridorer, trappor och andra utrymmen fria?
  • Är mattorna allergiframkallande?
  • Finns det anpassade, lättare eller ergonomiska verktyg eller utrustning?
  • Är datorskärmar, tangentbord och mobiltelefoner anpassade för personer med nedsatt syn, tal eller reumatiska besvär till exempel?

Vid behov kan också andra åtgärder komma att bli nödvändiga som till exempel:

  • att starkt doftande blommor, växter och parfymer undanbedes liksom undanhållandet av jordnötter.
  • att husdjur undanbedes

För att potentiella anställda eller redan anställda med olika diagnoser eller funktionsnedsättningar ska ha lika villkor behöver områden som rekryteringsprocessen, arbetsmiljö, internutbildningar och informationskanaler ses över. Arbetet med likabehandling och tillgänglighet kan ta sig många uttryck.

Den fysiska och psykosociala tillgängligheten, riskanalyser och kommunikation har tidigare varit stora fokusfrågor. Ett minst lika viktigt område är översynen av hela rekryteringsprocessen. Visserligen är det ett lagkrav att se till att arbetssökande med en funktionsnedsättning har en jämförbar jobbsituation som personer utan funktionsnedsättningar – detta genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Men en kompetensbaserad rekrytering kräver mycket mer än ”eventuella” eller ”tillfälliga” lösningar för att få ett så brett urval som möjligt och attrahera de mest kompetenta medarbetarna och potentiella cheferna. 

Översyn av miljön

En översyn av tillgängligheten är ett grundläggande steg i rekryteringsprocessen. Den ska säkerställa att arbetsplatsen är fysisk tillgänglig i den mån som verksamhetens förutsättningar tillåter. Arbetsplatsen ska också genomsyras av en god och professionell psykosocial arbetsmiljö, bland annat vad avser bemötande och arbetet mot trakasserier, samt erbjuda utvecklingsmöjligheter på lika villkor.

En granskning av den traditionella rekryteringsprocessen är nödvändig. Rekrytering karakteriseras av många olika moment som tillsammans bildar en process. Varje moment, eller steg om man så vill kan innehålla delar som missgynnar eller riskerar att missgynna funktionsnedsatta. Därför behöver varje enskilt steg i rekryteringsprocessen synas i sömmarna. Läs mer om kompetensbaserat och normkritisk rekrytering under rubriken: Rekryteringsguiden

Arbetsmiljö

Att arbeta med arbetsmiljöfrågor innebär mer än att se över den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön. Samtliga arbetsförhållanden behöver ses över. Det handlar alltså om att se över och tillgänglighetsanpassa den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, arbetets organisering samt riskanalyser. 

Fysisk och psykosocial arbetsmiljö

För att få en tydlig bild över hur villkoren för tillgänglighet ser ut på arbetsplatsen bör arbetsgivaren börja med att göra en grundlig inventering. Inventeringen ska omfatta hela arbetsplatsen, inklusive utrymmen som angränsar till arbetsplatsen. Även inredningen i lokalerna ska ses över. Andra viktiga delar är lokaler som används vid utbildningar, sociala evenemang och verksamhetens information och kommunikation – både muntlig, skriftlig och bildmässig sådan (se faktaruta). 

Minst lika viktigt som anpassningar av det fysiska rummet är att värna om en god psykosocial arbetsmiljö. Brister i den psykosociala miljön kan vara svårare att upptäcka och åtgärda än den fysiska. Därför krävs det god kunskap om hur olika brister kan ta sig uttryck, att en känner igen varningssignaler och naturligtvis kunskap om hur du på bästa sätt förebygger brister. Medarbetare med olika former av funktionsnedsättningar kan vara särskilt utsatta för en rad psykosociala problem som exempelvis stress, trakasserier, kränkningar, förlöjliganden eller andra härskartekniker. 

Organisering

Med arbetets organisering avses att se över vilka arbetsuppgifter och arbetsmoment som anställda tilldelas och vilka förutsättningar som ges. Det kan till exempel innebära att individuella målsättningar sätts och diskuteras samt anpassas utifrån den nedsättning som funktionsnedsättningen medför för att garantera lika villkor. Det kan också innebära att internutbildningar kan behöva ses över (läs mer under rubriken: konferenser och utbildning).

Riskanalyser

Till det förebyggande arbetsmiljöarbetet hör också att se över sin riskanalys så att personer med funktionsnedsättningar kan sätta sig i säkerhet och undsättas i tid när olyckan är framme. En riskanalys omfattar en inventering och åtgärder för att förhindra att människor kommer till skada, och försäkra sig om att de kan undkomma farliga situationer som inte nödvändigtvis omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Medarbetare med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga är särskilt utsatta vid allvarliga olyckor som bränder, gasläckor eller andra faror som kräver omedelbar evakuering. Därför bör en riskanalys alltid utgå ifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv. I dess enklaste form innebär det att kommunikationskanaler och vägar bör ses över så att dessa även är tillgängliga i nödlägen. Det kan till exempel betyda att larmknappar är i lämplig höjd och tydligt utmärkta.

En annan viktig fråga är hur evakuering av rullstolsburna ska ske i händelse av att hissarna och elektriciteten slagits ut? Det bör finnas alternativa utrymningsvägar och ett system för att säkerställa att inga medarbetare med speciella behov lämnas kvar sist. 

En checklista att utgå ifrån kan se ut så här:

  • Är utrymningsvägar röjda?
  • Är larmknappar i lämplig höjd?
  • Finns automatiska dörröppnare?
  • Är trappor och utrymningsvägar tydligt markerade?
  • Har rullstolsburna möjlighet att ta sig ut på annat sätt än med hiss?