Andelen helgjobbande akademiker ökar

Hälften av alla akademiker uppger att de är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med sig jobb hem. Mer än var fjärde helgjobbar ibland. Andelen akademiker som jobbar på helgerna har ökat med tio procentenheter på bara åtta år.

Siffrorna kommer från en stor arbetsmiljöundersökning som gjordes av SCB för tre år sedan på uppdrag av Arbetsmiljöverket. SACO har nu bett SCB att lyfta fram just akademikerna ur statistiken.

– Vi ville se hur arbetsmiljön ser ut och utvecklas för just våra medlemmar, säger Karin Fristedt, arbetsmiljöutredare på SACO.

Resultatet överensstämmer med flera liknande undersökningar som kommit den senaste tiden. Av akademikerna uppger en tredjedel att de känner sig otillräckliga med sin arbetsinsats. Tuffast är situationen för akademiker i kommuner och landsting.

– Kommunalt anställda svarar i större utsträckning att de har hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbete. Landstinget utmärker sig genom att de anställda anser sig ha lägre påverkan på arbetstakt och arbetstid och inflytande över när uppgifter görs, säger Karin Fristedt.

Kvinnor upplever mindre kontroll över sin arbetssituation än sina manliga kollegor. Över hälften av de kvinnliga akademikerna är oroliga för att deras nuvarande arbete ska gå ut över hälsan.

En viktig del av kartläggningen är att se hur arbetsmiljön skiftar över tid.

– Arbetsmiljö förändras inte så snabbt. Men på vissa områden kan man se förändringar. Ett tydligt exempel är helgarbetet, säger Karin Fristedt.

Andelen som uppger att det förekommer att de arbetar på lördagar och söndagar har ökat med 10 procentenheter från 2005 till 2013.

Gruppen ”helgjobbare” omfattar både dem som har schemalagd arbetstid på helgen och dem som jobbar över. Ändå är ökningen anmärkningsvärd, säger Karin Fristedt.

– Den visar att vi är på väg mot ett mer gränslöst arbetsliv.

Jonas Lidberg är arbetsmiljöombudsman på Akademikerförbundet SSR som organiserar socionomer, samhällsvetare, och anställda inom HR och ekonomi.

– Många av arbetsplatserna är slimmade idag. Arbetsbelastningen är hög. Det man måste minnas är att arbetsgivarna har ett ansvar så att arbetstagarna får möjlighet till vila. Är det rimligt att vi sitter och skickar jobbmejl på kvällar och helger? Det skapar en stress, säger han.

– Arbetsgivaren måste ha riktlinjer för när man ska jobba och när man ska vara ledig. Det är alldeles för få arbetsgivare som har bryr sig om att prata om de här frågorna med sina anställda, säger han.

I rapporten finns dessutom statistik om enskilda yrkesgrupper. Exempelvis uppger 70 procent av socialsekreterarna och kuratorerna att de upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande, vilket kan jämföras med snittet för akademiker i kommunala sektorn som är 60 procent. Av alla akademiker upplever 46 procent sitt arbete som psykiskt påfrestande.

– Men siffrorna för enstaka yrkesgrupper blir mer osäkra eftersom det är få individer i varje grupp, säger Karin Fristedt.

Några siffror ur kartläggningen:

  • 78 procent av akademikerna upplever sitt arbete som intressant och stimulerande.
  • 49 procent uppger att de är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem.
  • 56 procent upplever att de inte kan koppla av tankarna från jobbet.
  • 29 procent känner sig otillräckliga med sin arbetsinsats.
  • Av de 4774 svarande i arbetsmiljöundersökningen var knappt en tredjedel (1438) akademiker.

Mer om arbetsmiljö:
Tema arbetsbelastning: Vem drar i trådarna?
Biståndshandläggarna: ”Det är kaos dagligen”
Vem får platsa i startelvan?