Ännu några steg mot legitimation

Torsdag 9 mars fattade regeringen beslut om att ge Socialstyrelsen uppdraget att föreslå övergångsregler vid införande av en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Sakta men säkert närmar vi oss en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården.

Den 22 februari kom Universitetskanslersämbetets (UKÄ) förslag till hur en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen skulle kunna se ut. Och senast den 15 maj ska Socialstyrelsen slutredovisa sina förslag till övergångsregler. 

Den modell för en yrkesexamen på avancerad nivå som i sin tur leder till legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är det huvudspår som Akademikerförbundet SSR har drivit sedan 2010 och som nu alla parter verkar ansluta sig till. Därmed är det en fråga såväl för utbildnings- som för socialdepartementet och senare också för de berörda myndigheterna UKÄ och Socialstyrelsen

Flera andra viktiga milstolpar har passerats de senaste åren där Socialstyrelsens utredning 2014 var central, men än mer riksdagens enhälliga tillkännagivande 2015. Efter det gjorde regeringen en tydlig viljeinriktning i budgetpropositionen samma år samt gav uppdrag till UKÄ i mars 2016. Mycket annat har hänt. Det mesta om det kan du läsa om här på vår hemsida.

Här nedan presenterar vi några frågor och svar om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer.

Vad händer nu?

Förmodligen kommer Utbildningsdepartementet att i vår remittera UKÄs – Universitetskanslersämbetets förslag till yrkesexamen för hälso- och sjukvårdskuratorer till berörda. Vårt förbund kommer så klart få den, men säkert även andra fackförbund som organiserar legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Även arbetsgivarsidan lär ju tillfrågas i form av SKL och Vårdföretagarna. Även de lärosäten som idag har Socionomprogram kommer att tillfrågas. Remisslistan blir nog inte speciellt lång.

Vad som också händer är att Socialstyrelsen under våren ska arbeta fram ett förslag till de övergångsregler som bör gälla. I sin utredning från 2014 har de ett förslag, men det kan behövas justeras. När både remissrundan på UKÄ-förslaget och Socialstyrelsens utredning är klara före sommaren finns allt underlag som regeringen behöver för att gå vidare med frågan. I det läget lär ett förslag skrivas från Socialdepartementet om införande av legitimation som skickas på remiss. Det kan vara i form av en DS eller kanske ett utkast till en lagrådsremiss. Sedan skrivs en lagrådsremiss som sedan blir en proposition (eller läggs frågan in i en redan planerad proposition). Anledningen till att det måste läggas en proposition till riksdagen är att ett antal lagar måste ändras och det sker i riksdagen. Det rör framförallt Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen och några andra. Ändringar rör mer eller mindre bara att ett nytt legitimationsyrke tillförs listan över sådana.

Med ett enkelt regeringsbeslut kan förordningar, som Högskoleförordningen och Patientsäkerhetsförordningen ändras. Även föreskrifter hos Socialstyrelsen kan behövas ändras som SOSFS 2007:23.

Hur lång tid kommer det att ta?

Om regeringen jobbar på i bra hastighet bör vi kunna ha en färdig legitimation 1 juli 2018. Då kan de som uppfyller kraven formulerade i övergångsreglerna ansöka och få sin legitimation. Utbildningen lär dock tidigast kunna starta höstterminen 2019 vilket gör att de som går den utbildningen tidigast kan få sin legitimation juni 2020. Dock bygger den här tidsplanen på ett högt tempo i lagstiftnings-, förordnings- och tillståndsarbetet vilket gör att det inte är osannolikt att tidsplanen kan förskjutas.

Varför står det ingenting om legitimation i UKÄ:s utredning?

UKÄ fick uppdraget att se över hur en yrkesexamen skulle kunna se ut för hälso- och sjukvårdskuratorer. En sådan yrkesexamen kan finnas oavsett om den är kopplad till en legitimation eller inte. Det är sedan Socialdepartementet som skriver ett förslag som innebär att den som har en sådan yrkesexamen kan få en legitimation av Socialstyrelsen. Så sker ju tex för sjuksköterskor, fysioterapeuter med flera.

Måste alla gå utbildningen?

Troligen inte. I de övergångsregler som Socialstyrelsen föreslog 2014 var förslaget att de som hade socionomexamen och hade arbetat mer än fem år i yrket automatiskt skulle kunna få legitimation. Även de med socionomexamen samt ytterligare utbildning till magisternivå inom fältet samt de med grundläggande psykoterapeututbildningen skulle kunna få legitimation direkt. Andra föreslogs behöva komplettering av olika slag. Även om Socialstyrelsen utgår ifrån sitt tidigare förslag så är det inte säkert att de övergångsregler som föreslås 15 maj blir exakt likadana. Riksdagens utbildningsutskott kritiserade till exempel förslaget från 2014 för att 70 procent av alla yrkesverksamma skulle omfattas av övergångsreglerna vilket ansågs för mycket.

Vilka övergångsregler kommer att gälla?

Se svaret ovan.

Hur jobbar förbundet vidare med den här frågan?

Vi håller regelbunden kontakt med regeringen och riksdagen och uppmanar nu lärosätena att så snart som möjligt erbjuda kurser som kan tillgodoräknas inom den nya yrkesexamen som föreslås, så att de är väl rustade kunskaps- och kompetensmässigt när tillstånd för att ge denna yrkesexamen kan sökas och fås. Vi kommer så klart även att bevaka och svara på alla remisser som kommer i frågan.

Varför behövs en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården?

I vår FAQ från 2015 har vi utvecklat de här argumenten.

Vem kan gå utbildningen?

Behörighetskravet för att antas till utbildning som leder till yrkesexamen som hälso- och sjukvårdskurator är socionomexamen eller motsvarande. Vad ”eller motsvarande” betyder är upp till antagande lärosäte att bedöma, men det kommer att innebära att de antagna har en examen från Sverige eller annat land med huvudämne socialt arbete eller närliggande ämne och utgör minst 180 högskolepoäng. Lärosätet kan även kräva att det ska kombineras med sådan yrkeserfarenhet som högskolan finner relevant. Detta är gängse formuleringar av behörighetskrav för utbildning på avancerad nivå.

Vad kommer utbildningen att innehålla?

Det vet vi inte idag. Det UKÄ har föreslagit är en yrkesexamensbeskrivning som det sedan är upp till lärosätena att tolka till olika kursmoment som gör att kraven uppfylls under 60 högskolepoäng. Det UKÄ specificerar är dock att det ska ingå ett självständigt arbete och en verksamhetsförlagd del. I övrigt kan man förstå mer av vad kurserna lär innehålla genom att läsa sidan 18 och 19 i UKÄ:s utredning.