Är högskolan bara för svenska ungdomsstudenter?

Alla pratar om att vi måste bli bättre på att validera reell kompetens, det vill säga det som inte syns i examenspapper. Ändå går det så trögt. Vi pratar med Valideringsdelegationens huvudsekreterare Elin Landell om hur högre utbildning kan bli bättre på det.

I början av september är det remisstopp på Valideringsdelegationens nya delbetänkande om validering i högskolan. Delegationen har omfattande förslag på hur den svenska högre utbildningen ska bli bättre på att erkänna det som inte är en avslutad högskoleutbildning. Det är allt från oavslutad högskoleutbildning, till det du har lärt dig på jobbet under ditt arbetsliv, i studiecirklar eller på andra sätt. Det är det som är reell kompetens.

– Idag är det alldeles för många som inte kan fortsätta där de är kunskapsmässigt, utan måste backa tillbaka för att vi är dåliga på att värdera deras kompetens. Varken samhället eller individen har råd med det. Då blir utbildningarna bara allt längre och många ger upp, säger Elin Landell.

Vi måste ge människor chansen att gå vidare kunskapsmässigt, oavsett var de har förvärvat sina kunskaper, menar Elin Landell. Det är en del av det så viktiga livslånga lärandet.

Regeringen vet inte vad som händer

– I Högskoleförordningen står det att lärosätena ska arbeta med tillgodoräknande av reell kompetens. Den måste efterlevas. Men idag frågar vi inte lärosätena vad de gör i det avseendet och då osynliggörs mycket bra arbete och regeringen vet inte vad som händer. För att det ska fungera behövs goda exempel, bra metodutveckling, bra information och bra statistik. Det föreslår vi i vårt delbetänkande, säger Elin Landell.

Om vi börjar arbeta med de verktyg vi har via Lissabonkonventionen, som säger att vi ska ha ett ömsesidigt generöst erkännande av varandras utbildningar, kommer vi en bra bit, påpekar hon. Att utveckla metoder för validering av reell kompetens är svårare, men att börja med de stora utbildningarna som har stor efterfrågan är ett bra första steg, anser Elin Landell.

Inspireras av andra

– Vi kan inspireras av andra länder som är bättre än Sverige på det här. Skottland, Frankrike, Belgien och Finland är några att lära av. fortsätter Elin Landell.

– Vi måste börja lite på varandra, också inom högre utbildning, både inom landet mellan olika lärosäten och mellan länders lärosäten. Då kan det här gå fort, avslutar Elin Landell optimistiskt.