Arbetsmiljöverket larmar om arbetsmiljön i socialtjänsten

Socialsekreterare får inte tillräckligt bra stöd från sina chefer. Arbetsgivarna är dessutom för dåliga på att hantera hot och våld på arbetsplatsen. Det visar Arbetsmiljöverkets stora granskning av socialtjänsten.

Förra året inledde Arbetsmiljöverket en nationell inspektion av socialsekreterares arbetsmiljö. Hittills har 80 socialkontor inspekterats och nu kommer de första resultaten av granskningen.

I dag lider en av fyra socialsekreterare av psykiska påfrestningar som sömnbesvär, oro eller ångest. Antalet anmälningar om arbetssjukdomar inom yrket ökade med 123 procent mellan 2014 och 2015.

Myndighetens inspektörer ser en rad faktorer som bidrar till de ökande sjukskrivningstalen och den höga personalomsättningen inom socialtjänsten. Arbetsbelastningen är för hög, tillgången till cheferna för liten och det är vanligt med bristande introduktion av nyutexaminerade socialsekreterare, som får hantera svåra ärenden utan förberedelse. Det saknas dessutom ofta både en medvetenhet om – och åtgärder mot – hotfulla och våldsamma situationer i arbetet. Benägenheten att anmäla hot och våld är liten och det är vanligt att det inte görs någon riskbedömning inför klienters besök.

– Det sänder signaler till socialsekreterarna att de inte kan visa svaghet och rädsla. Men klienters hotfulla språk sätter sig djupt och är en viktig del i den psykiska ohälsan för socialsekreterarna, säger Eva Karsten som är projektledare för inspektionen.

De krav som inspektörerna ställer på arbetsgivarna grundar sig på Arbetsmiljöverkets nya regler om social och organisatorisk arbetsmiljö. Reglerna började gälla i mars 2016 och understryker vikten av balans mellan krav och resurser.

– Den obalans vi ser mellan krav och resurser för yrkeskåren är allvarlig. Det krävs mer stöd för att kompensera för den tunga psykiska belastning det innebär att hjälpa de mest utsatta i samhället.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, säger att kritiken som Arbetsmiljöverket lyfter fram är allvarlig och att den bekräftar det förbundet har sett i flera år. De förbättringsåtgärder som Arbetsmiljöverket vill se är också sådana som Akademikerförbundet SSR önskar från arbetsgivarna.

– Det kanske blir lite mer studs nu när kritiken kommer från Arbetsmiljöverket. Då finns det inga ursäkter längre och man kan inte säga att det här bara är fackets bild av arbetsmiljön. Då måste kommunerna ta sitt ansvar som arbetsgivare och se över sina verksamheter.

Utöver bättre tillgång till chefer, bättre introduktion av nyutexaminerade och en bättre förberedelse inför hotfulla och våldsamma situationer vill Akademikerförbundet SSR se att socialsekreterarnas löner höjs och att det skapas bättre karriärvägar. Bara då kommer erfarna medarbetare att vilja stanna kvar i yrket.

Arbetsmiljöverket kräver nu att arbetsgivarna ska bli bättre på att systematiskt och regelbundet förebygga risker. De ska också undersöka orsakerna bakom den höga sjukfrånvaron och personalomsättningen.

– Den bristfälliga arbetsmiljön påverkar både den enskilda socialsekreteraren såväl som yrkeskåren negativt. Samhället i stort drabbas också när socialtjänsten fungerar dåligt, säger Eva Karsten vid Arbetsmiljöverket.

Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers hoppas att Arbetsmiljöverkets kritik får effekt.

– Om den inte får det har arbetsgivare, kommuner och den politiska ledningen ett allvarligt problem. Om socialtjänsten inte lyckas vara samhällets sista skyddsnät, som socialtjänstlagen säger att man ska vara, då hamnar vi i en situation där samhället kan gå sönder.

Text: Karin Persson

Läs mer!
Socialsekreterarnas arbetsmiljö under luppen
Hon har makt att minska din arbetsbörda
Nya regler ska minska arbetsbelastning