Att få nyanlända i jobb – hur väl har Arbetsförmedlingen lyckats?

För sju år sedan tog Arbetsförmedlingen över ansvaret för nyanländas väg in på den svenska arbetsmarknaden från kommunerna. Så hur har det gått? "Det finns en massa människor som bara sitter och väntar. Dom har inte råd med det, vi har inte råd med det", säger Catharina Bildt Grape i veckans Samhällsvetarpodden.

Arbetsförmedlingen fick 2010 ta över ansvaret för nyanländas väg in på den svenska arbetsmarknaden från kommunerna. Det fanns stora förhoppningar att den så kallade etableringsformen skulle förbättra integrationen och snabba på inträdet på arbetsmarknaden. Idag får Arbetsförmedlingen ofta kritik för att inte göra ett tillräckligt bra jobb. Det tar helt enkelt fortfarande lång tid för många nyanlända att komma i arbete.

I det här avsnittet av samhällsvetarpodden fördjupar vi oss i etableringsreformen. Hur har Arbetsförmedlingen egentligen klarat av det uppdrag de fick? Blev resultatet av reformen som politikerna hade tänkt sig? Och vad går att göra här och nu för att förbättra möjligheterna till jobb för nyanlända? Om det samtalar vi med Catharina Bildt Grape, som idag är egenföretagare inom integration, mångfald och kommunikation. Hon har tidigare arbetat som politisk sakkunnig åt två integrationsministrar och var med och drev igenom etableringsreformen.

Varför genomförde ni den här reformen, och flyttade ansvaret från kommunerna till Arbetsförmedlingen?

– Kommunerna hade varit ansvariga för nyanländas inträde på arbetsmarknaden i 25 år, och resultaten var helt enkelt alldeles för dåliga, säger Catharina Bildt Grape.

Mottagandet var extremt spretigt mellan kommunerna, nyanländas incitament till arbete var små och många levde på försörjningsstöd. I och med reformen fick Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för arbetsmarknadsinsatser, och vi införde en ny etableringsersättning som blev lika för alla, förklarar Catharina Bildt Grape.

Blev resultatet som ni tänkt er?

Nja, svarar Catharina Bildt Grape. Hon menar att många kommuner drog sig undan för mycket, och att det var ett misstag att ingen fick ansvar för att lotsa de nyanlända bland alla praktiska frågor om skola, vård och annat.  Arbetsförmedlingens insatser blev inte heller så skräddarsydda efter individernas kompetens som politikerna hade föreställt sig, konstaterar Catharina Bildt Grape. Samtidigt visar en utvärdering att etableringsreformen har gett en viss positiv effekt på sysselsättningsgrad och lönenivå för de nyanlända, poängterar Catharina. 

Om du blev minister, vad skulle du göra allra först?

Catharina skulle fokusera på att radera de byråkratiska och ofta onödiga hinder som idag ofta står i vägen mellan de nyanlända och ett jobb.

– Det finns en massa människor som bara sitter och väntar. Dom har inte råd med det, vi har inte råd med det, säger Catharina. Hon lyfter fram att det måste gå enkelt att arbeta från dag ett.

Det måste gå fortare att få ett samordningsnummer, vilket är som ett personnummer, så att man kan ta till exempel en praktikplats och öppna ett bankkonto. Idag är det också alldeles för krångligt att få tillstånd att arbeta under asyltiden. Ett sånt tillstånd borde alla få per automatik.

– Jag skulle också se till att nyanlända har rätt till insatser från första dagen, säger Catharina Bildt Grape.