Barn som flyr själva får ofta arbete

En väg till ett jobb.

Pojkar som flyr ensamma till Sverige får oftare jobb än de som kommer tillsammans med sina familjer. Men flickor har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.

– Det var överraskande att barnen som kommer själva oftare är i arbete. Pojkar tjänar dessutom lite mer än de som flyr med sina familjer, sa Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, på ett seminarium anordnat av SNS i går.

Han leder en forskningsstudie med 9 975 ensamkommande barn som kom till Sverige mellan 2003 och 2013. Tre fjärdedelar av dem är pojkar och en fjärdedel är flickor. Majoriteten var 16 eller 17 år när de folkbokfördes här. Dessa barn jämförs dels med unga som kommit hit som barn från samma länder men tillsammans med sin familj, dels med unga i samma ålder som är födda i Sverige och med föräldrar födda här.

Bland de ensamkommande barnen var det några faktorer som gynnade möjligheten att få arbete: Att vara pojke, bo i Stockholm, ha längre utbildning, att ha kommit till Sverige så tidigt som möjligt och att vara född i Afghanistan.

Forskarna har följt ungdomarna tills de är 27 år och med stigande ålder arbetar fler män, som mest 65 procent av 26- och 27-åringarna. Men kvinnorna har det svårare. I alla åldersgrupper är det färre kvinnor som har ett arbete. Inte i någon åldersgrupp är det fler än hälften av kvinnorna som har ett jobb.

Skillnaden mellan pojkar och flickor behöver uppmärksammas, menar Eskil Wadensjö.

– Det är något att ta fasta på när man diskuterar olika typer av åtgärder för mottagandet.

De ensamkommande barnen tjänar även mer än de som kommit hit tillsammans med sina föräldrar. Och återigen är det pojkar som har kommit hit tidigt, har längre utbildning, bor i Stockholm och som kommer från Afghanistan som drar in mest pengar.

Men jämfört med barn som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda här låg de ensamkommande barnen sämre till. Färre har ett arbete, men bland dem som har jobb är lönen densamma i båda grupperna.

– Men vi vet inte hur många timmar man arbetar, säger Eskil Wadensjö.

Varför de ensamkommande barnen klarar sig väl så bra som de som kommer med sina familjer vet inte forskarna säkert:

– Det kan vara så att man måste ha en hög kapacitet för att klara sig över alla hinder på väg till Sverige. Man kanske får mer stöd att komma in i samhället. Man kanske har hårdare krav på att försörja sig själv och anhöriga som är kvar i hemlandet, säger Eskil Wadensjö.

Utifrån studiens resultat menar han att det är viktigt att fundera på hur vi kan förbättra mottagandet av flickor och av de barn som kommer hit som relativt gamla med kort tid kvar i skolan.