Barnens bästa åsidosätts i asylärenden

Barnens bästa hamnar i skymundan när asylärenden överklagas. Istället är det andra faktorer som avgör ärendena. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.

Sverige har skrivit på Barnkonventionen som ger barn universella rättigheter. Konventionen är tänkt att inkorporeras i svensk lag till januari 2018.

– Samtidigt har nationalstaten ett stort intresse av att kontrollera invandringen. Och det krockar ofta med barnperspektivet, säger Jonathan Josefsson.

I avhandlingen Children at the borders har han undersökt debatten kring asylsökande barns rättigheter genom att titta närmare på två olika arenor. Det handlar för det första om Migrationsöverdomstolen, som har sista ordet i när migrationsärenden överklagas. Domstolens beslut blir dessutom prejudicerande.

För det andra har Jonathan Josefsson granskat artiklar om barn och uppehållstillstånd publicerade i tidningen Dagens Nyheter mellan år 2000 och 2013. Han har särskilt tittat på hur asylsökande barns rättigheter och anspråk formulerats i de två arenorna och hur de används rent praktiskt när asylärenden ska avgöras.

Tyst om barnets bästa

Han konstaterar att barnens bästa inte är något som har någon framträdande roll i asylärenden – åtminstone inte där det verkligen gäller. Mellan åren 2006 och 2013 publicerade Migrationsöverdomstolen 250 prejudicerande ärenden. 79 av fallen rörde barn, men i bara en handfull fall har principen om barns bästa haft betydelse för utfallet av asylbeslutet.

– Det är jättetyst om barnets bästa. Man resonerar väldigt lite om det i Migrationsöverdomstolen. Ofta handlar det om en mening i slutet om att ”vi har tagit barnets bästa i beaktande”, men inte hur eller vad som diskuterats. I andra fall kan man använda principen om barnets bästa och familjens enhet som ett stöd för att avvisa barn med hänvisning till att de bör återförenas med sina föräldrar i hemlandet. Ofta är det inte alls vad barnet själv menar är sitt eget bästa, säger Jonathan Josefsson.

I medier ges Barnkonventionen och barns rättigheter betydligt större vikt. Ofta ligger de till grund för att ifrågasätta rättsliga beslut, som exempelvis när lokala grupper protesterar mot enskilda utvisningsbeslut. 

– Synen på vad som är barnets bästa varierar alltså beroende på vilken arena man befinner sig på. Domstolen argumenterar utifrån olika juridiska utgångspunkter och strävar efter att vara konsekvent och rättssäker. Medan medier och offentlighet utifrån Barnkonventionen ifrågasätter besluten och lagens mening utifrån vad som anses orimligt eller omoraliskt, säger Jonathan Josefsson.

Viktig diskussion

Jonathan Josefsson hoppas att hans avhandling ska kunna bidra till att lyfta frågan om vad barns rättigheter är och hur de används. Särskilt viktigt är det nu när Barnkonventionen håller på att bli lag i Sverige. För utan den debatten är det lätt hänt att lagen inte får den effekt som många tror.

– Det finns en tilltro till att en sådan förändring ska förbättra barns situation. Men frågan är om det mest handlar om politisk goodwill. Barnens bästa som princip finns redan på plats men den används på ett sånt sätt att den får mycket lite betydelse. Man har ett intresse av att reglera invandringen och då har man inte tillåtit att barnens rättigheter trumfar det, säger han.