Bättre arbetsvillkor krävs för att locka kompetens till tvångsvården

"De särskilda ungdomshemmen präglas i dag av kontroll och säkerhets­tänkande i stället för vård, skola och behandling. Dagens ungdomsvård behöver mer öppenhet, bättre arbetsmiljö och mer utbildad personal. " Det skrev sex forskare på DN Debatt den 16 oktober 2018.

Nu svarar Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR och Lena Henriksson, ordförande för Saco-S inom Statens institutionsstyrelse, i en replik.

"Vi som organiserar den akademiskt utbildade personalen inom Statens institutionsstyrelse vill gå längre. Det krävs ett tak för outbildad personal.

Akademikerförbundet SSR är det Saco-förbund som organiserar flest med akademisk utbildning inom Statens institutionsstyrelse. Det är våra medlemmar som arbetar som behandlingssekreterare, utredningssekreterare och chefer. Vår bild är att myndigheten är tydlig och kräver relevant högskoleutbildning för dessa tjänster. Debattörerna skriver att det saknas behörighetskrav för arbetet som behandlingsassistent, de som arbetar närmast barnen och ungdomarna och som har kortast utbildning. Det finns utbildningskrav, men myndigheten väljer sedan flera år att göra undantag från dem.

Statens institutionsstyrelse har med stöd av Socialstyrelsens föreskrifter för HVB-hem som krav att behandlingsassistenter ska ha en tvåårig KY-utbildning inom behandling. Tyvärr har myndigheten de senaste åren infört ett undantag från detta. Det var ett rimligt undantag när många nya HVB-hem etablerade sig under 2015–2016 men inte i dag. Hur många outbildade behandlingsassistenter ska arbeta med tvångsvård? Vi har yrkat på att införa ett tak för outbildad personal. Det är oacceptabelt att så många som hälften av dem som arbetar med samhällets mest utsatta barn och unga helt saknar en relevant utbildning.

För att locka utbildade behandlingsassistenter och högskoleutbildad personal att söka jobb inom tvångsvården krävs det både god arbetsmiljö och bra löneutveckling. Tyvärr brister det i dag i båda delarna. Större ansträngningar måste också göras för att behålla den utbildade personalen. Statens institutionsstyrelse satsar mycket på internutbildningar i arbetsmiljö och ledarskap, vilket naturligtvis är bra. Men det gäller att också ge förutsättningar att omsätta den nya kunskapen till handling.

Avdelningsföreståndare och biträdande avdelningsföreståndare som ansvarar för tvångsvården ska ha högskoleutbildning, men det är inte alltid fallet. Ibland är deras förutsättningar för ett gott arbete bra, om hela personalgruppen har utbildning och erfarenhet av att arbeta med ungdomar som har beroendeproblematik och är utåtagerande. Det blir betydligt svårare om personalgruppen varken har utbildning för eller erfarenhet av att arbeta med barn och unga.

Avslutningsvis vill vi betona att Statens institutionsstyrelse är beroende av hur barn- och ungdomspsykiatrin samt kommunernas socialtjänst arbetar och fungerar. När ett barn placeras med tvång är det ett led av många misslyckanden. Just nu pågår en översyn av socialtjänstlagen, som ska vara klar senast 1 juni 2020. Det är en oerhört viktig utredning, som kan leda till en grundläggande omorientering av socialtjänstens uppdrag mot ett mer aktivt arbete för att förebygga sociala problem så att färre barn och unga behöver bli omhändertagna med tvång."