Budgetpengarna måste användas rätt för att ge effekt

Budgetbeskedet om en ökning av den statliga finansieringen av skolan innebär att det nu finns en möjlighet att bygga ut elevhälsan så att varje skolkurator ansvarar för högst 300 elever. Den chansen måste regeringen ta, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Budgetpropositionen för 2018 innehåller ett resurstillskott till skolan med sex miljarder kronor under de kommande tre åren som kan användas till bland annat ökad personaltäthet eller kompetensutveckling inom elevhälsan. Den exakta utformningen av stödet ska regeringen återkomma till. Pengarna ska fördelas till kommunerna med hänsyn till socioekonomiska faktorer, vilket Akademikerförbundet SSR ser positivt på.

– Satsningen innebär att det nu finns möjligheter för ett rejält lyft för elevhälsan. Den är idag hårt belastad. Skolkuratorerna har en pressad arbetssituation, där det förebyggande arbetet inte hinns med. Med ökat psykosocialt stöd kan fler elever klara av att fullfölja skolan, något som är av avgörande betydelse för både de enskilda och för samhället. Nu måste regeringen säkerställa att en betydande del av den kommande miljardsatsningen verkligen går till elevhälsan, säger Heike Erkers.

Akademikerförbundet SSR välkomnar regeringens besked om en utökad satsning på den sociala barn- och ungdomsvården med 250 miljoner per år under de kommande tre åren. Pengarna ska gå till ökad bemanning i socialtjänsten och till förstärkta insatser till barn och unga. Dessutom föreslås en förlängd satsning på barn- och ungdomspsykiatrin.

– Personalomsättningen inom socialtjänsten är ohållbart hög och nyckeln till att få fler erfarna socialsekreterare att stanna kvar är bättre arbetsvillkor och en rimlig löneutveckling. Tanken bakom satsningen på ökad bemanning är helt rätt, men det avgörande är att kommunerna nu tar sitt ansvar som arbetsgivare och verkligen använder resurserna till bättre arbetsvillkor inom socialtjänsten, säger Heike  Erkers.

Budgetpropositionen innehåller också en rad förslag som kan att leda till att trycket på kommunernas försörjningsstöd minskar. Det gäller till exempel det höjda taket i sjukförsäkringen, sänkt skatt i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt barnbidrag och höjt underhållsstöd för äldre barn.

–  Det skapar möjligheter för fler att klara sig utan ekonomiskt bistånd vilket självklart är positivt. Försörjningsstödet ska vara ett sista skyddsnät och inte användas som en följd av urholkade ersättningar i socialförsäkringarna, säger Heike Erkers.