Byt strategi för att minska utvecklingen av psykisk ohälsa!

Utvecklingen av psykisk ohälsa fortsätter att öka. Men bemanningen i primärvården speglar inte befolkningens behov.

Sverige har inte lyckats stoppa den skenande utvecklingen av psykisk ohälsa. Kostnaderna utgjorde 40 procent av de samlade vårdkostnaderna, och de totala samhällskostnaderna uppgick till 70 miljarder kronor om året, enligt Socialstyrelsens beräkningar 2013. När läget är så allvarligt som det är, varför byter då inte regeringen strategi vad gäller bemanning och tillgänglighet av experter?

Det är vanligt att patienter söker för diffus oro, ångest, kris, sömnproblem, nedstämdhet lindrig depression, ångest. Trots att vi såväl vet att dessa symtom antingen föregåtts av en akut kris i livet eller skapar sociala svårigheter som förvärrar den psykiska ohälsan är varken hälso- och sjukvårdens sociala experter eller legitimerade psykoterapeuter en självklarhet i primärvården.

Enligt OECD har Sverige en av världens högsta konsumtion av antidepressiva läkemedel. Sverige ligger i toppen bland de länder i världen där det skrivs ut antidepressiva medel till flest invånare och förbrukningen har nästan fördubblats de senaste tio åren. Trots att psykoterapi är en billigare och lika verksam behandlingsmetod erbjuds det i mycket liten omfattning. Psykoterapi har blivit en klassfråga och är oftast förbehållet de som kan betala ur egen ficka.

Akademikerförbundet SSR har under senare år fått signaler om att kuratorer ersätts av andra professioner i vården som saknar kompetens i psykosocialt arbete. Kurator/ socionom med sin breda utbildning i att se patienters problem i ett socialt sammanhang och sina juridiska och samhällsvetenskapliga kunskaper kan inte ersättas av någon annan profession!

Vi ser också att vårdgivare tolkar begreppet ”psykologisk behandling” som något som är förbehållet psykologer trots att både psykosocial behandling och psykosociala insatser är en del av psykologisk behandling.

Vad som förvånar och förbryllar oss är att vi får signaler om att vissa landsting sätter likhetstecken mellan psykolog och psykoterapeut. Det måste finnas olika grundutbildningar som bas för att utbilda psykoterapeuter för att möta människors olika behov.

 Med den politik som förs av flera landsting och regioner hotas det psykosociala perspektivet i vården. Det inte bara dumt utan ett oförsvarbart resursslöseri som hotar patientsäkerheten och hälsan för många av dem vi är till för.