Chefen: "Socialtjänsten har utfört stordåd"

För socialcheferna har arbetsbelastningen den senast tiden gått från tuff till ännu tuffare. I Eskilstuna valde Mehmed Hasanbegovic att möblera om för att klara krisen.

För ett år sedan kom mellan fem och sju ensamkommande barn i veckan till Eskilstuna kommun. I höstas tog kommunen som mest emot 24 barn på en enda vecka.

– Vi hann aldrig anpassa kostymen. Under hösten satt vi tre dagar av fem fram till klockan sex på kvällen och visste inte vad vi skulle göra med barnen som skulle komma dagen efter, berättar Mehmed Hasanbegovic, kommunens socialchef.

Mehmed Hasanbegovic kom till Eskilstuna som socialchef sommaren 2015. Då skulle social- och arbetsmarknadsförvaltningen delas i två och en separat socialförvaltning bildas. En HR-chef, en kvalitetschef och en ekonomichef behövde rekryteras. Dessutom skulle Mehmed Hasanbegovic ta tag i arbetsmiljön och underbemanningen på utredningsenheten och få bukt med förvaltningens budgetunderskott.

– Allt det jobbar jag fortfarande med. Men direkt efter sommaren, i september ungefär, blev ökningen av de ensamkommande barnen väldigt påtaglig, konstaterar han.

Bland det första Mehmed Hasanbegovic gjorde när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap började prata om krisläge var att lyfta hanteringen av de ensamkommande barnen till sitt eget bord. Han och kollegor med andra nyckelroller i kommunen började ha veckovisa avstämningar om kommunens flyktingmottagande. Stora resurser från andra förvaltningar styrdes om för att exempelvis hantera lokalfrågor, ekonomi och andra praktiska bitar. Även socialförvaltningen organiserade om. Enheten för ensamkommande barn, som tidigare haft en ensam chef, fick bli ett eget verksamhetsområde med en områdeschef och fyra enhetschefer.

– På det sättet blev vi fler som kunde ta ansvar för arbetsmiljön, rekrytera personal och hjälpa till på andra sätt, berättar Mehmed Hasanbegovic.

Eskilstuna kommun beslutade sig tidigt för att placera så få barn som möjligt på externa boenden. Tanken var att i stället använda de statliga bidragen för mottagandet av ensamkommande barn till att bygga något långsiktigt och bra inom kommunen. De har gått från 27 egna platser i så kallade HVB-hem, hem för vård och boende, i början av hösten till dagens 120 platser. De har också jobbat hårt för att rekrytera och utreda nya familjehem. Ändå räcker inte platserna för de barn som kommunen ansvarar för. Barnen bor både dubbelt och tredubbelt i rummen. Kommunen har dock fattat ett medvetet beslut att fokusera på de mest basala behoven. Det innebär att de tillfälligt sänkt kvalitetskraven på sina egna boenden.

– Det låter fel att säga och jag drar mig för det. Men det viktigaste är tak över huvudet, mat för dagen och säkerhet, det måste vi verkligen leverera. Sen, när allt detta är över, får vi dra ett streck och se över allt, konstaterar Mehmed Hasanbegovic.

Runt om i landet har redan ansträngda och ofta underbemannade socialförvaltningar slitit för att göra det så bra som möjligt för de ensamkommande barnen. Men på många håll har det varit svårt att ens leva upp till de grundläggande kraven. Flera kommuner har larmat om att situationen är ohållbar. Man hinner inte med. Före årsskiftet uppgav 186 kommuner att läget för socialtjänsten var allvarligt eller kritiskt, och flera kommuner har lex-Sarah anmält sig själva. Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att göra en kartläggning av hur mottagandet av ensamkommande barn påverkat socialtjänsten i landet. Den presenterades i slutet av januari och visar bland annat att 86 procent av de mest ansträngda kommunerna inte har möjlighet att följa upp gjorda placeringar. 44 procent av kommunerna placerar barn i familjehem utan att ha gjort en familjehemsutredning.

Även i Eskilstuna konstaterar Mehmed Hasanbegovic att de haft svårt att följa lagen.

– Vi kommer också att göra en lex-Sarah anmälan men får antagligen samma svar som andra fått: Det är ett exceptionellt läge, alla gör så gott de kan. Det är frustrerande. Vi har lagar som säger att vi måste göra på ett visst sätt men när vi inte räcker till säger man bara att det är så det är, säger han.

Den frustrationen delar han med personalen. Maria Hedvall är fackligt ombud för Akademikerförbundet SSR på socialförvaltningen och konstaterar att alla försökt lösa situationen efter bästa förmåga, men att frustrationen hos personalen har varit stor.

– Det har skjutits till resurser och man har fått extra personal. Ändå upplevde man det kanske inte som någon lättnad eftersom det bara blev mer och mer att göra. Alla ser inte heller att det tar tid att skaffa personal, säger hon.

Sedan gränskontrollerna infördes i slutet av förra året har antalet ensamkommande barn minskat. Fördelen är att kommunerna, Migrationsverket och andra myndigheter får lite andrum. Samtidigt har antalet människor på flykt inte minskat och Mehmed Hasanbegovic vet av egen erfarenhet hur lite som behövs för den som är på flykt. Som 14-åring reste han tillsammans med sina föräldrar genom Europa från krigets Bosnien och kommer mycket väl ihåg känslan när de passerade gränsen. Ingen sköt på dem längre och i fönstren lyste lamporna.

– Jag vet hur det känns att leva i krig. Det handlar om att få överleva dagen. Sverige borde kunna göra ännu mer men vi sätter upp krav på oss själva att leverera på en hög nivå och då blir det tight och kämpigt, säger han.

Inför våren ser han ändå fram emot att få påbörja det långsiktiga arbetet att lotsa barnen in i samhället. Personalen behöver andrum och förutsättningar att stötta barnen till att bli självgående individer. Boendena behöver glesas ut och det behövs samarbete med skolan och frivilligsektorn.

– Även om Eskilstuna tagit emot ensamkommande barn länge har det handlat om tiotals, inte flera hundra. Vi får inte heller glömma att de här barnen har ett tragiskt förflutet med krig och en resa utan dess like genom Europa. Det måste vi, tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin och landstinget, möta, säger Mehmed Hasanbegovic.

Inför våren finns en hel del planer. Kommunen satsar på att bygga upp det mesta i egen regi och har anställt en metodutvecklare som ska ta fram en handbok till boendena. Mehmed Hasanbegovic konstaterar att visst har läget varit tufft, men känslan att få göra skillnad väger upp. Nu ser han med tillförsikt fram emot det kommande året. Utredningsenheten har börjat fungera bättre, budgetunderskottet har minskat och rekryteringarna av HR-chef, kvalitetschef och ekonomichef är snart i hamn.

– Inom socialtjänsten har man i alla år pratat om arbetsbelastning. Det tycker jag vi ska sluta med. Socialtjänsten i Sverige har åstadkommit stordåd, säger han.

Med det sagt menar han inte att problem ska sopas under mattan. Det är ett tufft och ofta utsatt jobb, men han vill att fler ska prata om det socialtjänsten är bra på.

– Vi måste belysa oss själva ur mer positiva aspekter och börja tävla med varandra om att vara den bästa arbetsgivaren. Minst fyra dagar av fem ska personalen att gå med ett leende till jobbet. 

Tufft för många kommuner

I slutet av 2015 uppgav 186 kommuner att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn haft allvarlig eller kritisk påverkan på socialtjänsten som helhet. Socialstyrelsen har kontaktat 50 av kommunerna.

* 86 procent kan inte följa upp gjorda placeringar.

* 68 procent anger att tidsbristen gör att ärenden inte dokumenteras på rätt sätt.

* 60 procent har svårt att hitta tolkar.

* 62 procent utreder inte inom lagstadgad tid.

* 46 procent anger att socialsekreterarna inte hinner träffa de ensamkommande barnen och ungdomarna för enskilda utredande samtal.