Dåliga rutiner försvårar skolgång för barn i skyddat boende

Skolan är viktig för barns hälsa och framtid. Trots det har färre än en av fem kommuner rutiner för att säkra skolgången för barn som lever i skyddat boende.

Barn upp till 16 år som följer med en förälder till ett skyddat boende har rätt till fortsatt skolgång även när levnadssituationen ändras. Ansvaret för detta ligger på barnets hemkommun.  Men bara 17 procent av landets socialtjänster har rutiner för att dessa barn ges möjligheter att fortsätta sin skolgång, visar Socialstyrelsens öppna jämförelser om stöd till brottsoffer. Förra året var motsvarande siffra 14 procent.

– Rutinen är till för att säkerställa barnets skolgång, oavsett om barnet kan gå kvar i sin nuvarande skola eller behöver byta, säger Socialstyrelsens utredare Jelena Corovic.

"Utrymme för förbättringar"

Många kommuners webbplatser saknar dessutom aktuell information på olika språk om insatser till våldsutsatta, barn som bevittnat våld, och våldsutövare översatt till olika språk. Bara 28 procent av kommunerna har översatt information i år, jämfört med 25 procent i fjol.

– Här finns utrymme för förbättringar av informationen, så att det blir enklare för våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare att söka hjälp och förstå vilka insatser man kan få, säger Jelena Corovic.

Däremot använder sju av tio kommuner (69 procent) standardiserade bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsatthet och risker för vuxna våldsutsatta – en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Det skapar bättre förutsättningar för likvärdiga bedömningar oavsett var man bor i landet, skriver Socialstyrelsen.