Därför är ett kuratorslyft i skolan nödvändigt

För att komma tillrätta med mobbningsproblematiken måste elevhälsan förstärkas och fler kuratorer anställas.

För fyra år sedan ändrades skollagen där bland annat elevhälsans främjande och förebyggande uppdrag tydliggjordes. I lagtexten slogs också ”tillgång” till elevhälsans olika kompetenser fast. För våra skolkuratorers del har det inneburit ökad arbetsbelastning. På de flesta håll har man både fått fler skolor och elever att ansvara för. För att komma tillrätta med mobbningsproblematiken måste elevhälsan förstärkas och fler kuratorer anställas

Häromdagen släppte Friends sin årliga rapport om mobbning och kränkningar. Den visar att mer än 60.000 barn utsätts för mobbning och kränkningar i den svenska skolan. I genomsnitt är två barn per klass oroliga, och känner sig otrygga inför skolstarten.

Trots skollagens betoning på barnens bästa, handlingsplikt vid kännedom om att ett barn utsatts för kränkningar och lagstadgad skyldighet att upprätta planer mot kränkande behandling och diskriminering har mobbning och kränkningar inte minskat över åren.  Friends rapport visar att mobbningen har varit konstant i 20 år.  Den 11 augusti skrev Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends och Ditte Karlsson, ordförande i Lärarförbundet student  i DN debatt under rubriken  ” Okunskap bland lärare gör att mobbningen inte minskar”.Deras slutsatser var att förstärka lärarutbildningen och ett så kallat ”Trygghetslyft” för att komma tillrätta med mobbning i skolorna.  Goda idéer, men det förvånar att man inte med ett ord nämner elevhälsans roll och behovet av fler kuratorer och psykologer i det sammanhanget!

Utvecklingen vad gäller spel, telefoner och datorer har förvärrat tillvaron för redan utsatta barn.  För ett år sedan gjorde Friends en undersökning om kränkningar via mobil, dator eller surfplatta där 1041 barn medverkade. 1/3 av de tillfrågade hade blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta någon gång under det senaste året. Undersökningen visade tydligt att de som mobbar på nätet även mobbar utanför nätet.

 Skolan har en lagstadgad elevhälsa vars huvudsakliga syfte är att upptäcka riskförhållanden som behöver åtgärdas. Elevens trygghet, trivsel och likabehandling är ett specifikt område där kuratorn med sin kompetens i socialt arbete har sitt specialistområde. Kuratorn kompletterar också pedagogerna genom sin särskilda observans på det som händer mellan elever. I skolkuratorn roll ingår förutom att finnas till för enskilda elever, att vara tillgänglig i arbetet med likabehandlingsplaner och att stödja pedagogerna i det skolsociala arbetet.

Flera undersökningar vittnar om kuratorernas svårighet att hinna leva upp till sitt främjande och förebyggande uppdrag till följd av ökad arbetsbelastning och rektorer vittnar i en undersökning som Akademikerförbundet SSR lät göra 2014 om att kuratorerna inte hinner stödja pedagogerna i tillräcklig omfattning. I dag är det är inte ovanligt att en skolkurator har över 1000 elever att ansvara för.

För att uppmärksamma och komma tillrätta med mobbning krävs en helt annan och mer omfattande strategi än för att lösa en konflikt mellan jämnbördiga parter. Det finns en stor risk att mobbning inte uppmärksammas utan i stället tas för konflikter om kuratorernas arbetsvillkor inte räcker till för främjande och förebyggande arbete.

Elevhälsan måste rustas med fler kuratorer så att varje skola kan leva upp till skollagens intentioner om elevhälsa.

Skollagen 2010:800, 2 kap 25 ”För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål”.

”Trygghetslyft” i all ära, men utan ett rejält ” Kuratorslyft”  kommer skolan även i fortsättningen ha svårt att leva upp till skollagens intentioner.