De vill öka hbtq-perspektivet inom LSS

Hbtq-kompetensen är låg inom landets LSS-verksamheter och funktionshindersorganisationer. Nu ska landets kommuner utbildas genom ett nytt pilotprojekt – och RFSL ska öka sin kunskap om funktionsnedsättningar.

I juni i fjol lanserade RFSL det så kallade Funkisprojektet. Under ett år har RFSL tillsammans med olika funktionshindersorganisationer och LSS-verksamheter arbetat med att ta fram en pilotutbildning som ska hållas i flera av landets kommuner i höst. Och utbildningen behövs verkligen, sade representanter från Funkisprojektets referensgrupp under ett Pride-seminarium på onsdagen. 

– Vi är bra på många saker, men vi är inte bra på hbtq-frågor. Normkritiskt tänkande och intersektionalitet saknades helt hos oss. Vi har varit väldigt fokuserade på vårt eget funktionshinder. Nu behöver vi behöver oss och ta upp saker som rör oss på ett bredare plan och inte bara vårt funktionshinder, sade Kait Bessing från Synskadades Riksförbund. 

"Strävan efter att vara normal"

Hon fick medhåll av Christine Bylund från föreningen Stil, som både jobbar politiskt med LSS-frågan och förmedlar personliga assistenter. Till viss del beror det på att det ofta känns tungt nog att hantera en typ av utanförskap och förtryck, menar hon. Andra förtrycksmekanismer man möter har helt enkelt inte fått plats i organisationen

– Dels är ett förtryck som grundar sig på funktionalitet så allomfattande att man måste vara strategisk i hur man jobbar. Dels finns det en strävan efter att vara normal och då finns inget utrymme för att diskutera andra normbrott, sade Christine Bylund. 

Också inom kommunerna saknas kunskap och självreflektion kring sambandet mellan hbtq och lagen om särskilt stöd till personer med funktionsnedsättningar, tillade Lena Lagren från Örebro kommun. Under det gångna året har hon och hennes kollegor märkt hur normer och värderingar varit rotade inom den kommunala verksamheten på ett sätt man inte tidigare varit medvetna om.

– Vi synade inte oss själva. LSS värdegrund baseras på självbestämmande och delaktighet och hbtq borde vara en del av det. Så vi har ägnat mycket tid åt att diskutera hur värdegrunden ska tolkas och hur vi som personal ska förhålla oss. Det känns bra, sade hon.

Alla ser de positivt på samarbetet med RFSL. De hoppas också att Funkisprojektet ska resultera i bättre kunskaper om funktionshinder och bättre tillgänglighet inom RFSL. Något som också varit åsidosatt, säger seminariets moderator Kristina Ullgren. RFSL-huset är i dag inte tillgängligt för många med funktionsnedsättning. 

– Det är lite pinsamt. Vi har fått hålla våra möten i lokaler hos våra samarbetspartners, sade hon. 

Viktigt med kunniga handläggare

Förhoppningen är att projektet både ska ge bättre arbetsvillkor för hbtq-personer inom organisationerna, men också för de klienter som får stöd inom LSS. Stockholmaren Stefan, som besökte Pride med sin personliga assistent, tyckte att seminariet tog upp viktiga saker. Han påpekade för honom som klient är det extra viktigt att handläggare har kunskap om hbtq-frågor. Och att man är medveten om att en funktionsnedsättning inte innebär att man inte kan ha sexuella läggningar, könsidentiteter eller könsuttryck utanför normen. 

– Jag tycker att det saknas ett normkritiskt tänkande hos de handläggare jag mött. Det finns en idé om att vi inte har sexuella relationer. Jag önskar att handläggarna kunde se att sex och samlevnad och alla olika sexuella identiteter är naturliga, sade han. 

I linje med årets Pride-tema – att göra slut – sade Kait Bessing att hon hoppades göra slut med de fördomar som existerar inom de olika funktionshindersorganisationerna. Christine Bylund var mer konkret.

– Jag vill göra slut med en förvriden tillämpning av LSS-lagen, så vi verkligen kan få rätt till självbestämmande. 

Ylva Mossing