Den hjärnvänliga arbetsplatsen 

Du är anställd som ambulanssjukvårdare och din roll är att prioritera vilka människor som ska få vård först genom att göra en bedömning av deras hälsotillstånd. För att klara av att lösa uppgiften anstränger du dig till max. Din hjärna går upp i högvarv, dina sinnen skärps och ditt fokus smalnar av. Hjärtat pulserar snabbare än vanligt och kroppen sköljs igenom av stresshormoner. Alla dina sinnen är mobiliserade. 

När du kommer hem efter ditt arbetspass varvar du ned. Trafikolyckan på väg E4:an är omhändertagen och när du reflekterar över dagen kan du konstatera att du lyckades med ditt uppdrag att prioritera och hjälpa de människor som blivit skadade. Huvudet känns tömt på energi och du bestämmer dig för att gå och sova tidigare än planerat.  

Föreställ dig nu att du istället är tillbaka på din arbetsplats efter en längre tids sjukdom. Kanske har du drabbats av en lättare stroke eller utsatts för en traumatisk skallskada i samband med en arbetsplatsolycka. Väl tillbaka på arbetsplatsen märker du att de arbetsuppgifter som du tidigare gjort med lätthet inte längre flyter på lika bra. Vid eftermiddagsfikat gör sig den mentala tröttheten påmind. Du som tidigare kunnat engagera dig i snabba och humoristiska ordväxlingar med kollegorna förblir tyst. De rapporter som du i vanliga fall skulle ha hunnit sortera innan lunch är delvis fortfarande osorterade vid arbetsdagens slut. Dina kollegor tolkar din brist på motivation som ointresse. 

Stress och oregelbunden arbetstid ger ökad risk för ohälsa och dödsfall 

I Försäkringskassans analys av kort- och långtidssjukfrånvaro (Korta analyser 018:1) framgår att sjukskrivningstalen för arbetsgivare inom offentlig sektor är högre jämfört med privat sektor. Efter en justering av personalsammansättningen, där kön och yrkessammansättning ingår, försvinner dock skillnaden mellan olika former av utförare. Istället framträder en skillnad mellan stora och små arbetsgivare fram. Där de större arbetsgivarna har ett högre antal sjukskrivningar medan de mindre arbetsgivarna har arbetstagare med längre sjukskrivningsperioder och färre medarbetare som kommer tillbaka till arbetsplatsen efter sin rehabilitering.  

En förklaring till varför det ser ut så är att en hög andel av kontaktyrken med kända arbetsmiljörisker återfinns i den offentliga sektorn där skola, vård och socialtjänst bedrivs.  Verksamheter där risker såsom stress och oregelbunden arbetstid och skiftarbete ofta förekommer. Sociala och organisatoriska faktorer som i Arbetsmiljöverkets senaste rapport (Kunskapssammanställning 2019:3) om arbetsrelaterad dödlighet förknippades med en ökad risk att dö i ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Där faktorn stress bedömdes motsvara cirka 770 dödsfall per år och oregelbunden arbetstid och skiftarbete motsvara cirka 700 dödsfall. Att andel människor som längs med vägen drabbas av negativa hälsokonsekvenser och sjukdom med längre sjukskrivningsperioder torde inte komma som någon överraskning. Det är inte okej! 

Att skapa en arbetsmiljö som är bra för fler 

Men vad kan en arbetsgivare göra för att förhindra att sjukskrivningar uppstår och underlätta för medarbetare att komma tillbaka till arbetsplatsen? Ett sätt är att börja tänka utifrån en mer universell utformning av arbetsplatsen och särskilt ta hänsyn till vad våra hjärnor behöver för att fungera optimalt på arbetet. Att helt enkelt ta sig tid att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.   

För fem år sedan, år 2014, kom Arbetsmiljöverket ut med sin kunskapssammanställning ”Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö”. Sammanställningen är gjord av Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Rapporten tar upp nio olika funktionsområden för hur våra hjärnor fungerar och hur dessa funktioner påverkar vår förmåga att fungera på en arbetsplats: 

• språk
• exekutiva funktioner
• minnesfunktioner
• visuospatiala funktioner
• snabbhet
• uppmärksamhet
• emotion/social kognition
• mental trötthet 
• global kognitiv förmåga/intelligens

För varje funktionsområde ger rapporten exempel på hur en bristande förmåga kan påverka en individ på arbetsplatsen och ger förslag på hur arbetsgivare och kollegor på arbetsplatsen kan förändra arbetsmiljön så att den fungerar för alla. Några fynd i rapporten är att det redan år 2014 fanns en vetenskaplig grund för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete och att kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar arbetstagares prestation är förvånansvärt vanliga. En viktig slutsats är att det som är bra för en arbetstagare med kognitiv funktionsnedsättning är bra för alla på arbetsplatsen – eftersom våra kognitiva funktionsförmågor varierar över tid och situation. 

Men åter till vårt inledande exempel

Vad har då den krissituation som ambulanssjukvårdaren ställdes inför gemensamt med kollegan som kommer tillbaka till arbetet efter en längre sjukskrivning? Jo, den kognitiva ansträngningen som ambulanssjukvårdaren upplevde i vårt exempel kan likställas med den kognitiva ansträngningen som vår kollega möter under sin första dag när hen är tillbaka på jobbet. När en människa som har en nedsatt kognitiv förmåga – i vårt exempel en nedsatt kognitiv snabbhet – ställs inför en uppgift som tar just den förmågan i anspråk sker en kompensatorisk effekt genom att den mentala ansträngningen ökar. En arbetsuppgift som innan sjukskrivningen genomfördes rutinmässigt och utan särskilt mycket ansträngning tar helt plötsligt mycket mer tid och energi i anspråk. Vid fikapausen yttrar sig den stora ansträngningen i att den energi som krävs för att hålla fokus och motivationen uppe i ett samtal med kollegorna inte finns kvar. Precis som ambulanssjukvårdare som väljer att lägga sig tidigare på kvällen för att återhämta sig skulle vår kollega behöva gå undan för att vila.  

Det positiva i sammanhanget är att en arbetsplats genom sin fysiska, sociala och organisatoriska utformning kan möjliggöra för människor med olika variationer i kognitiv funktionsförmåga att fungera bra på arbetsplatsen och behålla sina jobb.  Insatser kan vara att se till att det finns vilrum att tillgå, att vilopauser schemaläggs under en arbetsdag och att dessa pauser tas i förebyggande syfte. Genom att utbilda alla medarbetare i hur olika funktionsnedsättningar kan ta sig uttryck – och att många nedsättningar inte nödvändigtvis syns ”utanpå” (kollegan som verkar vara som vanligt) kan en arbetsplats sociala samspel förbättras och bli mer tillåtande. Genom att planera var och hur arbetsplatserna förläggs kan buller – både som ljud och visuellt – reduceras så att medarbetare som har extra svårt att sortera bort sinnesintryck slipper lägga onödigt mycket av sin kognitiva energi på att sortera bort störningar. Åtgärder som alla på en arbetsplats skulle dra nytta av. 

Anställ en beteendevetare

Men hur stor är förståelsen för den kollega som kommer tillbaka till sin arbetsplats efter en längre tids sjukskrivning? Vilken kunskapsnivå har chefen och de närmaste kollegorna kring vad som bidrar till en hjärnvänlig arbetsplats och vad i arbetsmiljön som kan utgöra hinder? Ett misstag vi människor ofta gör är att vi utgår från vårt eget sätt att fungera i en arbetsmiljö och sedan drar slutsatsen att det som vi själva klarar av - eller inte påverkas av - även gäller för andra människor.  

För en arbetsgivare blir det viktigt att poängtera att denne har ett arbetsrättsligt grundat ansvar för rehabilitering och anpassning av arbetet. Ett ansvar som blir extra viktigt att uppfylla när en arbetstagare inte själv kan beskriva sin kognitiva funktionsnedsättning. Här bör arbetsgivaren ta hjälp av företagshälsovård eller motsvarande och komma ihåg att en person som blivit friskförklarad från sin sjukdom inte nödvändigtvis för den skull är kognitivt opåverkad. Arbetsmiljön behöver fortfarande utformas så att den stärker medarbetarens chans att både komma tillbaka och stanna kvar i arbetet. För de större arbetsplatserna är en god idé att satsa på sitt förebyggande arbete genom att anställa beteendevetare med kunskap om människan, hjärnan och arbetsplatsen när nya arbetsplatser ska utformas och gamla förbättras. En investering som kommer löna sig i form av lägre sjukskrivningsantal och fler kreativa och pigga medarbetare!