”Digitala arbetsmiljön borde granskas”

Många och komplicerade IT-system är ett växande arbetsmiljöproblem. Det konstaterar Arbetsmiljöverket i en ny rapport och efterlyser större fokus på användbarhet.

Att behöva gå in i tjugo, trettio olika IT-system för att göra sitt jobb är inte ovanligt. Nya system läggs dessutom till de gamla, utan att någon analyserat medarbetarnas behov eller vad det nya systemet får för effekt för medarbetarna som ska använda systemen. Jan Gulliksen är professor på Kungliga tekniska högskolan och en av författarna till Arbetsmiljöverkets rapport Digital arbetsmiljö. Han konstaterar att det finns en stark press på att kontinuerligt utveckla IT-systemen. Ofta är det bråttom och man vill effektivisera, men analysen görs i regel utifrån ett ekonomi- och arbetsgivarperspektiv, inte utifrån ett användarperspektiv.

– Följden blir en upplevelse av höga krav, låg egenkontroll och svagt socialt stöd. Det vore välgörande om man såg mer till slutanvändarna, säger Jan Gulliksen.

Förutom att dåligt utformade system tar tid och skapar frustration hos användarna så finns också risk för belastningsbesvär och stress. Eftersom 98 procent av alla yrkesarbetande använder digitala hjälpmedel i sitt arbete får bristerna stora följder. Risken för skadlig stress, som riskerar att leda till utmattning, ökar.

– För exempelvis en handläggare styr de digitala systemen i hög grad arbetsmiljön. De har få möjligheter att avvika från den ordning saker ska hanteras, säger Jan Gulliksen.

I takt med digitaliseringen läggs nya system till de gamla. Man tenderar också att samla in mer och mer information, till exempel om hur systemen används, med motiveringen att förbättra effektiviteten. Det leder i sin tur till nya krav och ny press.

Enligt de beräkningar som gjorts kostar bristerna i den digitala arbetsmiljön miljardbelopp varje år. Ändå görs väldigt lite för att förbättra situationen. Jan Gulliksen menar att effekterna av de dåliga systemen behöver synliggöras.

– Vi har bra samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund och skyddsombud för att inspektera den fysiska arbetsmiljön. Vi borde jobba mer för att granska den digitala arbetsmiljön också, konstaterar Jan Gulliksen.

För att komma vidare menar rapportförfattarna att det behövs nya verktyg och metoder för att granska och bedöma digitala system ur ett arbetsmiljöperspektiv. Viss baskunskap finns, men det saknas fortfarande en praktisk tillämpning. Rapportförfattarna konstaterar att beställare av digitala produkter och tjänster, högskolor, Arbetsmiljöverket och även politiskt ansvariga för olika myndigheter behöver fokusera mer på den digitala arbetsmiljön.

Det finns också några positiva exempel att ta efter. Inom vården har vissa arbetsplatser gjort it-ronder. Ansvarig chef, skyddsombud och IT-kunnig personal har gått igenom hårdvara, mjukvara, kringutrustning, programmiljöernas patientsäkerhet, användbarhet och tidsåtgång enligt en checklista.

– Jag skulle tro att väldigt många system är otjänliga ur ett användarperspektiv. Det vore intressant om man kunde göra den typen av analyser även på andra arbetsplatser. Särskilt de som domineras av stillasittande kontorsarbete, säger Jan Gulliksen.

Text: Annika Larsson Sjöberg