"Duktiga" barn får mindre stöd vid våld i familjen

”Duktiga” barn får sämre hjälp när de berättar om våld i familjen, visar en ny avhandling i socialt arbete. Dessutom tar vuxna i barnets närhet sällan ställning mot våldet genom att anmäla det.

Barn som berättar om våld i hemmet möts av olika reaktioner från närstående vuxna beroende på hur de upplevs hantera situationen, fastslår Nina Åkerlund vid Linköpings universitet i sin nya avhandling. Hon har intervjuat 20 barn mellan 11 och 19 år som har upplevt våld mellan de vuxna i familjen. Syftet har varit att reda ut hur både barn och vuxna i deras närhet – däribland mor- och farföräldrar – reagerar och handlar i samband med våldet.   

Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur barnen beskriver sina egna handlingar och reaktioner i samband med våldet, men även hur deras syskon, mor- och farföräldrar och andra vuxna i deras närhet reagerar och handlar.

Osynliggjord eller diskvalificerad?

Nina Åkerlund redogör för tre olika strategier för hur barnen hanterar våld inom familjen; som ”sårbart offer”, som ”sårbar men kompetent aktör” eller som ”vuxenlik och omsorgsgivande aktör”.

I den första grupperingen, som främst utgörs av de yngre barnen, visar barnen öppet att de är rädda, ledsna och utsatta. Också i den andra gruppen visar barnen sårbarhet, men uttrycker också sina egna önskemål och behov. I den sista gruppen gömmer barnen sin egen sårbarhet och tar istället på sig ett stort ansvar, exempelvis genom att ta hand om syskon eller ingripa mot våldet.

Alla grupper får inte hjälp i samma utsträckning, konstaterar Nina Åkerlund. Det räcker inte att ”bara” vara ledsen, utan barnen måste också vara tydliga med sina egna behov om de ska få hjälp. Annars är risken stor att de vuxna bestämmer över barnets huvud. De som får allra minst hjälp är de barn som agerar vuxenlikt. De uppfattas inte som sårbara och får därmed inte det stöd de egentligen behöver. Istället får de ofta höra att de är duktiga som hjälper till och stöttar. Det osynliggör barn i ena ändan av spektrumet och diskvalificerar dem i andra ändan av spektrumet.

– Vi förknippar barn med offerskap. Men när vi enbart tänker på dem som skyddsvärda offer diskvalificerar vi ofta deras kompetens. Och tänker vi på dem som väldigt kompetenta tenderar vi att förlora tanken på att de är barn i behov av skydd, säger Nina Åkerlund.

Dubbla lojaliteter

Närstående vuxna kan vara en resurs för barnet, men kan också agera på ett mindre hjälpsamt sätt, fortsätter hon. Ofta känner vuxna i barnets närhet till våldet inom familjen, men väljer ibland att inte anmäla.

– Att vuxna i barnets närhet inte handlar eller reagerar på ett hjälpsamt sätt handlar ofta om dubbla lojaliteter. Som mor- eller farförälder är man lojal med sitt vuxna barn, men vill samtidigt finnas där för sitt barnbarn. Samma situation kan uppstå med vänner till de vuxna i familjen, säger Nina Åkerlund.

Däremot kan de vuxna stötta de utsatta barnen på andra sätt, som att låta dem komma på besök, själv besöka familjen eller ringa till barnet för att prata.

"Det finns vuxna som vet"

Som socialsekreterare med fokus på barn och unga är det bra att vara medveten om dessa faktorer.

– Vi måste vara medvetna om att alla vuxna i barnets närhet inte handlar på ett hjälpsamt sätt, så vi får inte vara naiva. Det finns ett stort mörkertal. Mina resultat tyder på att det är professionella som inte känner till barnets situation – men det finns vuxna omkring dem som vet, säger Nina Åkerlund.

Det gäller också att vara medveten om att barn har olika sätt och förutsättningar för att uttrycka både sårbarhet och kompetens.

– Det är bra att tänka på vad gränserna för ett barns röst är. Vad är det möjligt för det här barnet att säga i den här typen av situation. Och hur kan vi ta emot och förvalta det som barnen säger?

Läs mer om forskning

Är du intresserad av forskning? Det är vi med! I tider då faktaresistens, alternativa fakta och falska nyheter alltmer konkurrerar med evidensbaserad kunskap om utrymmet vill vi slå ett slag för vetenskapen. Därför stöttar vi också March for Science som hålls i Stockholm, Uppsala, Göteborg och hundratals andra städer världen över den 22 april. Tillsammans tar vi ställning för forskningen och lyfter fram vikten av både källkritik och acceptans för oliktänkande och ifrågasättande. Och du vet väl att du också kan läsa mer om ny och intressant forskning här på vår sida?