En skola för alla?

Fallande skolresultat kräver genomgripande förändringar visar OECD:s rapport. Dagens skola är ojämlik. Elever som behöver mest stöd får minst. Brist på likvärdighet pekar även Ulf Fredriksson från PISA-undersökningen på i sin artikel på sidan 26. Elevers förändrade attityd till skolan är en annan punkt han lyfter fram som orsak till de försämrade skolresultaten.

Kommunerna tog över ansvaret för skolorna 1991. Vi har fått fler valmöjligheter men också fler varningssignaler om att systemet inte fungerar. Elever mår psykiskt dåligt, känner sig som outsiders och slutar ibland att gå till skolan. I reportaget på sidan 40 kan vi läsa att hemmasittarna idag har en mer komplex problematik jämfört med förr. Föräldrar har släppt föräldrarollen och skola och föräldrar har olika förhållningssätt.

Det är inte konstigt att eleven visar symtom när stödet från skola och föräldrar brister. En positiv utveckling tar form i tidiga år – ändå saknas forskning om hur förskolan påverkar barns kognitiva och psykosociala utveckling. En rapport från Skolinspektionen visar att anpassad skolgång används oreflekterat och schablonmässigt. Vi placerar utan tankemöda barn i enskild undervisning och särskilda undervisningsgrupper där behöriga lärare ofta saknas. Förberedelse inför återgång till ordinarie klass är sällsynt och placeringar utvärderas sällan. Social forskning har visat att åtgärdsprogrammen är mer orienterade kring elevens brister än fokuserade på vad som bör tillrättaläggas i skolans miljö. Forskare hävdar att barn fastnar i särskilda grupper, en problemfylld identitet och lär sig att ”det är jag som är problemet”. Hur förklarar vi de felaktiga placeringarna i särskolan?

Dagens svenska skola är ett lotteri, skriver 16-åriga Alexander Laamanen i sin krönika på sidan 46. I ett lotteri förlorar man oftare än vinner. Det var inte länge sedan Uppdrag Granskning avslöjade att skolor väljer bort elever med svårigheter. Pia Sandström ställer en relevant fråga i sin artikel på sidan 34; Vad skulle hända om vi lade ett barnperspektiv på skolk? Hur skulle då skola, familj och samhälle framträda?

Lärarkrisen fortsätter. Anmälningarna till Skolinspektionen har ökat över tid och de flesta rör kränkande behandling och brist på särskilt stöd. Samtidigt visar forskningen att stödet inte är tillförlitligt. Kanske finns en förklaring till varför elever känner mindre samhörighet med skolan, som Ulf Fredrikssons forskning visar. Elever som inte matchar skolans krav pekas ut istället för att få konstruktiv hjälp. Visst har skolan utvecklats sedan 1970-talet, men har vi en skola för alla?