Etableringsprocessen måste skräddarsys

En mer skräddarsydd etableringsprocess och systematisering av de verktyg för etablering som vi vet fungerar. Deltagarna i seminariet om hur migrationsprocessen kan bli mänskligare var överens om vad som krävs.

Tidigare i dag presenterade Akademikerförbundet SSR de första resultaten från en enkätundersökning bland de 5 000 medlemmar som på olika sätt arbetar med migration och etablering.

Den visade att nio av tio av de medlemmar som dagligen möter människor som nyligen kommit till Sverige vet både vad som inte fungerar och vad som måste förbättras. De pekade på att svenskundervisning måste individanpassas, att utbildning och yrkeserfarenhet måste valideras, att det måste till en bättre samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner samt effektiva organisationer.

Under kongressen ordnades ett seminarium som med utgångspunkt i dessa resultat handlade om vad som behöver ske nu och i framtiden. Deltog gjorde Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), Swedbanks chef för samhällsengagemang Patricia Kempff, SKL:s ordförande Lena Micko, riksdagsledamot Hanif Bali (M) och Heike Erkers från Akdemikerförbundet SSR.

Trots sina olika utgångspunkter och arbetsuppgifter var de överens om att det som saknas i dagens etableringsprocess framför allt är individualisering och systematisering. De efterlyste bland annat svenskundervisning anpassad till individens förkunskaper, validering och matchning av utbildning och yrkeserfarenheter med svenska företags behov av arbetskraft, tillgång till bostäder och att alla kommuner tar emot nyanlända.

– Långsiktighet och förutsägbarhet är det alla behöver. Vi har lösningarna i verktygslådan. Vi måste utvärdera oss själva och satsa på det vi vet fungerar. Det som inte fungerar ändrar vi, sammanfattade Patricia Kempff.