Etiska argument för och emot socionomlegitimation

Vilka etiska konsekvenser skulle en socionomlegitimation föra med sig? Etikrådet har tittat närmare på frågan.

Etikrådet har fått en fråga om vilka etiska konsekvenser en legitimation för socionomer skullen ha. Rådets diskussion har rört  frågor som till exempel hur en legitimation kan påverka klientens/brukarens möjlighet att få relevant stöd och hjälp byggd på tillgänglig kunskap och största möjliga delaktighet, om det leder till att klientens/brukarens rättigheter blir bättre tillvaratagna eller om det bidrar till att ökar medborgarnas tillit och förtroende.

Socionomer har ofta har ett självständigt arbete, som kan vara av stor betydelse för enskildas materiella och sociala välfärd. Arbetet inom socialtjänsten kan även innehålla negativ myndighetsutövning gentemot den enskilde.  Även om besluten ibland fattas på en högre nivå görs utredning och bedömning i direkt kontakt mellan handläggaren och den som behöver hjälp och stöd. Socialtjänsten är i många sammanhang den enda instans man kan vända sig till. Ett slags monopol, som ytterligare betonar den hjälpsökandes beroende av en riktig hantering, byggd på respekt, lagar och regler och en individualiserad bedömning. Den som behöver hjälp måste kunna känna förtroende för den organisation och person, vars beslut kan få stora konsekvenser för ens levnadsförhållanden.

Ansvar och professionalitet

Från etisk synvinkel är det därför viktigt att den hjälpsökande vet vilken utbildning och vilka kunskaper socialarbetaren har och att dessa är relevanta för arbetet. Lika viktigt är att den hjälpsökande vet var ansvaret kan utkrävas.  Det faktum att en legitimation kan återkallas minskar också risken för att utsättas för en oprofessionell hantering. 

I de fall socialnämndens beslut eller direktiv strider helt mot en socialarbetares uppfattning om lagens krav och den enskildes bästa ställs hen inför ett moraliskt dilemma. En legitimation kan då bli ett stöd i hens lojalitet mot klientens/brukarens rättigheter.

En negativ effekt skulle kunna vara att avståndet mellan den hjälpsökande och socionomen påverkas, genom att expertrollen betonas på bekostnad av delaktigheten.

Rådet anser sammantaget att de möjliga fördelarna av en legitimation är större än de negativa. Detta förutsätter självklart att en legitimation av socionomer får ett innehåll och en utformning som leder till större kunskaper och ett tydligare ansvar.