Etiska rådet svarar: Ska socialsekreterare flytta hem placerade barn som rotat sig i en annan kommun?

I våras skapades ett etiskt råd för att svara på frågor från både medlemmar och utomstående. Nu har rådet brottats med sina första etiska dilemman. Så här gick det.

Kerstin Wigzell, ordförande för det etiska rådet, tycker att frågorna som kom in var svåra och diskussionerna intressanta.

– Det var intressant eftersom vi som ingår i rådet kommer från så olika miljöer och har olika erfarenheter. De som kan jobbet som frågan handlade om ville gärna gå in på den enskilda frågeställarens möjligheter i mötet med människor. De som hade en annan bakgrund tog ett större perspektiv, som vari de etiska frågorna låg, om det var i kommun, stat eller i medierna, säger hon.

En av frågorna som rådet diskuterade handlade om hur socialsekreterare ska göra om det kommer ett direktiv från kommunen att flytta hem alla ensamkommande barn som placerats i dyra boendelösningar i andra kommuner när trycket var som värst. Direktivet gavs av ekonomiska skäl, trots att barnen kanske hunnit rota sig.

Kerstin Wigzell tycker att det är bra att den frågan kom upp, eftersom många socialsekreterare kan ställas inför situationen att deras erfarenhet och professionella kompetens ställs mot politiska beslut.

– Socialtjänstlagen anger att det är barnets individuella behov som gäller. Ska socialsekreteraren göra bästa möjliga för att det ska bli så, även om det kanske innebär att man sätter sitt jobb på spel? Hur mycket ska man bråka, helt enkelt? säger Kerstin Wigzell.

Socialsekreteraren Maria var den som skickade in frågan. Det var när direktivet om att ta hem barnen kom som hon bestämde sig för att kontakta det etiska rådet. Hon och hennes kollegor ville inte flytta på barn som var i placeringar som fungerade. Särskilt inte som socialnämnden hade fattat beslut om att placeringarna skulle vara stadigvarande, något som också hade kommunicerats till barnen. När barnens behov ställdes mot kommunens budget hamnade socialsekreterarna i ett etiskt dilemma.

– Jag ville få stöd i hur jag ska tänka när jag hamnar i den här situationen, för jag vet ju att jag jobbar i en politiskt styrd organisation. Men hur ska jag tänka när de direktiven går emot de bedömningar jag gör enligt socialtjänstlagen? Jag ville också få tips på hur jag konkret kan göra för de här barnen om jag inte vill att de ska flytta, säger Maria.

Svaret från det etiska rådet blev att socialsekreterare inte får hoppa över individuella prövningar. För en del barn kan det vara bra att komma närmare sin kontaktperson och socialsekreterare, för andra kan vara direkt skadligt att flytta. Rådet menade att Maria och hennes kollegor måste argumentera för att få göra egna bedömningar, att socialsekreterare är utbildade för det.

Maria är nöjd med svaret från etiska rådet. Tyvärr kom det långt senare, när processen till stor del var över. Det beror på att frågan kom in strax efter att förbundet fattat beslut om att rådet skulle bildas.

– Svaret stärkte mig i min övertygelse att det var korrekt av mig att reagera, för vi måste fortfarande följa socialtjänstlagen, även om vi ska tänka på kommunens budget, säger hon.

Det etiska rådet fick bland annat också in en fråga från en person som kände sig pressad att ställa diagnoser eftersom arbetsgivarna får ersättning per diagnos, samt från en person som undrade om etiska för- och nackdelar med socionomlegitimation.

Nästa möte sker i november.

Text: Jennie Aquilonius

* Maria heter egentligen något annat.

Läs mer om etik

 

Etikrådets medlemmar

Kerstin Wigzell
Före detta generaldirektör för Socialstyrelsen. Ledamot av flera styrelser, bland annat Polismyndighetens etiska råd.

Christina Jutterström
Journalist, före detta chefredaktör för Dagens Nyheter och Expressen, vd för Sveriges Television. Ledamot av Pressens opinionsnämnd, styrelsemedlem i Publicistklubben, ordförande i insamlinsstiftelsen Water Aid.

Anna Hollander
Professor emerita i socialt arbete med inriktning rättsvetenskap.

Elisabeth Svedberg
Socionom med magisterexamen i etik och socialt arbete. Utredare/projektledare på Socialstyrelsen. Tidigare ansvarig för Socialstyrelsens etiska råd samt dess sociala utskott.

Stefan Einhorn
Professor, överläkare, ordförande för Centrum för social hållbarhet, Karolinska Institutet.

Erik Blennberger
Teologie doktor och professor i etik på Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal högskola.

Åke Strandberg
Socionom. För närvarande IFO-chef i Sundbybergs kommun. Tidigare förvaltningschef, konsult, snickare, samt i FN-tjänst med flyktingar i Pakistan. Engagerad i Föreningen Sveriges Socialchefer och i flera FOU-råd.

Titti Fränkel
Socionom med bakgrund som socialsekreterare, chef, projektledare och utredare inom socialt arbete. Sedan 1998 anställd på Akademikerförbundet SSR med ansvar för professionsområdet socialt arbete och som utvecklingschef.