Ett år med OSA

Nu är det på dagen ett år sedan de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö infördes. Så hur ser det ut med måendet ute på våra arbetsplatser?

Under året som gått har Arbetsmiljöverket genomfört drygt femhundra inspektioner enligt de nya reglerna, som har till mål att motverka bland annat arbetsrelaterad stress och kränkande särbehandling. Omkring 15 procent av besöken har gjorts på arbetsplatser inom socialt arbete/vård och omsorg.

Men det krävs mer än inspektioner av Arbetsmiljöverket för att de nya reglerna ska få effekt. Minskade sjuktal förutsätter ett engagerat förebyggande arbete bland arbetsgivare och chefer kring organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem.

– Det finns inga snabba enkla lösningar på att jobba med organisatorisk och sociala arbetsmiljö. Det handlar om långsiktigt förebyggande arbete. En dålig arbetsmiljö kostar i värsta fall liv, säger Daniel Hjalmarsson, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Ungefär var tredje anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av sådant som är kopplat till hur arbetsgivaren organiserar arbetet eller hur relationerna ser ut på arbetsplatsen, enligt den senaste officiella arbetsskadestatistiken från 2015. Det är en påtaglig ökning jämfört med tidigare år.

Det har länge saknats en föreskrift med tydliga krav kring just social arbetsmiljö. Fysiska faktorer, som ljus, ljud och belastning är lätta att identifiera och ofta relativt lätta att åtgärda. Men när det gäller det som tidigare kallats för psykosocial arbetsmiljö har problembilden inte varit lika tydlig – eller reglerad.

Hög arbetsbelastning och kränkningar

Enligt de nya reglerna (AFS 2015:4) ska arbetsgivarna se till att arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning och att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa. Arbetsgivarna ska också klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att det finns rutiner för hur sådan särbehandling ska hanteras.

– Min upplevelse i möten med både medlemmar, lokala fackliga företrädare och skyddsombud är att de områden som genererar mest frågor är just problemen med arbetsbelastning och kränkande särbehandling, säger Daniel Hjalmarsson.

Under året har både Arbetsmiljöverket och Sunt Arbetsliv släppt checklistor, vägledning och en OSA-kompass för att underlätta det förebyggande arbetet. Det mesta ska bygga på ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

– Det finns en mångårig erfarenhet på väldigt många svenska arbetsplatser att jobba med SAM. Att inkludera arbetet med OSA borde bli mer självklart än vad det kanske har hunnit bli på det år som OSA funnits. Framtiden får utvisa vilken effekt föreskriften har. Men vi har alla att förlora på ett arbetsliv som gör oss sjuka. Det finns bara vinster i att jobba med organisatorisk och social arbetsmiljö!