Få stannar på studieorten

Att en ort har en attraktiv högskola betyder inte att den får behålla den välutbildade arbetskraften när studenterna tagit examen. De flyttar nämligen dit jobben finns.

Under de senaste decennierna har Sverige gått från ett fåtal universitet till att i dag ha drygt 50 lärosäten. Syftet med expansionen har bland annat varit att förstärka den regionala utvecklingen. Men den effekten har uteblivit, konstaterar Saco, som tagit fram ett digitalt verktyg som synliggör studenternas flyttströmmar.

Gotland har svårast att behålla dem som flyttat till ön för att studera. Bara fem procent bor fortfarande kvar tio år efter studiestarten.

Inte heller Jämtland, Dalarna eller Södermanland får behålla arbetskraften. Tio år efter studierna har 90 procent valt att lämna regionen.

I de expansiva storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne är man bäst på att behålla de inflyttade studenterna. Där blir ungefär 50 respektive 37 och 30 procent kvar.

Stockholmare är också mest hemkära. Av dem som flyttat till annan ort för att studera har sju av tio återvänt tio år senare. Gotlänningar är minst benägna att flytta hem igen. Bara två av tio som lämnat länet för studier återvänder.

Eftersom studenterna flyttar dit jobben finns efter sina studier bör högskolan ge utbildningar som är gångbara i hela landet, skriver Saco i ett pressmeddelande.

– Att det finns en högskola i länet har en begränsad effekt på unga akademikers val av bostadsort, säger ekonomen Håkan Regnér.

Därför måste högskoleutbildningarna vara användbara i hela landet och inte bara i den region som utbildningen ges.

– Utbildningarna ska alltså inte enbart utformas efter regionala behov. Alla regioner vinner på att arbetskraften har hög kompetens, oavsett varifrån den kommer, fortsätter han.

Text: Karin Persson