Facken stämmer EU kommissionen i domstol

För första gången någonsin stämmer fackliga organisationer EU kommissionen. Striden handlar om kommissionens ovilja att genom direktiv fullfölja parternas överenskommelse i den sociala dialogen för statligt anställda.

23 maj togs ytterligare ett steg i den långa process som syftar till att ge statligt anställda inom hela EU rätt till information och konsultation vid förändringar på arbetsplatsen. En rätt som alla andra anställda har och som är reglerat i direktiv.  Det offentliga förhöret, the public hearing, som är en del av domstolens process genomfördes under dagen och flera representanter för EPSU, European Public Services Unions,  var på plats i Luxemburg. Kommissionens beslut att vägra lägga fram ett förslag till rådet för genomförande av arbetsmarknadsparternas överenskommelse om informations- och samrådsrättigheter saknar motstycke och EPSU hoppas att domstolen ska upphäva det.

-EU kommissionen måste respektera de sociala parterna och sluta blockera den överenskommelse som slöts mellan parterna redan i december 2015. Överenskommelsen handlade om arbetstagares rätt till information och konsultation i statlig sektor och ett bindande direktiv borde redan varit på plats. Istället har kommissionen med grumliga argument avstått och EPSU har tvingats stämma kommissionen i EUs högsta domstol för ärenden som rör lagstiftning-The European Court of Justice, säger Akademikerförbundet SSRs internationella chef Maria Östberg Svanelind som tillsammans med förbundets biträdande förhandlingschef Anders Lindström deltagit i de förhandlingar som ledde fram till avtalet.

Långa förhandlingar

I december 2015 var parterna i den europeiska sociala dialogen för nationell administration överens om ett avtal om rätt till information och samråd för statligt anställda i Europa, en rätt som statligt anställda i Sverige och Danmark redan har- men inga andra. Beslutet hade föregåtts av många, långa och bitvis svåra förhandlingar men enighet nåddes till slut och avtalet som slöts strax före jul av EPSU, TUNED och för EUAPE den tidigare franska civilministern, Ms Lebranchu. 

Ambitionen med överenskommelsen var att efter många år lyckas täppa till den lucka i lagstiftningen som exkluderar statligt anställda från rätten till information och samråd inte minst vid omställningar och omstruktureringar. När avtalet slöts välkomnades det av kommissionen och som ett värdefullt bidrag att utveckla offentliga tjänster av modern och hög kvalité i hela Europa.

Två år senare meddelar Kommissionen att man inte har för avsikt att skriva fram ett direktiv. Trots att det är tydligt enligt Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, artikel 155:2, att kommissionen ska skriva fram ett direktiv om parterna är överens i en fråga. ” Avtal som ingås på unionsnivå ska genomföras antingen i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna särskilt tillämpar eller, i frågor som omfattas av artikel 153, på gemensam begäran av de undertecknande parterna genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen. Europaparlamentet ska informeras.”  

Kommissionen blockerar

Beslutet var enligt förbundet obegripligt. Argumentet handlar om att det är en nationell kompetens. Men bara för statligt anställda. Det finns nämligen ett direktiv som reglerar rätten till information och samråd, men som inte omfattar statligt anställda.  Beslutet var obegripligt också för att det kom samtidigt som kommissionens arbete med den sociala pelaren pågick. En viktig del i den sociala pelaren är ju att stärka arbetstagarnas ställning på arbetsplatsen och med Kommissionens beslut visade man på motsatsen.

-Beslutet är mycket olyckligt och både kränker parternas självständighet och minskar deras möjlighet att förhandla bindande överenskommelser. Och detta i en tid då vi tvärtom skulle behöva stärka de självständiga parternas roll, säger Anders Lindström, biträdande förhandlingschef.

Beslutet omfattar 9,8 miljoner offentligt anställda i Europa och skulle ge dem möjlighet att ha en uppfattning om förändringar på deras arbetsplatser som rör exempelvis digitalisering, robotisering, jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa. Domstolen förväntas komma med sitt beslut innan årets slut.