Familjelyftet - Bättre stöd till familjer med NPF

Podcast

I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden pratar vi om socialtjänstens bemötande av familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med Elisabeth Gunnars, projektledare för Familjelyftet på Riksförbundet Attention.

Antalet personer som blir diagnosticerade med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ökar i Sverige och i många familjer som har kontakt med socialtjänsten finns både barn och vuxna som har en eller flera diagnoser. Riksförbundet Attention har undersökt hur föräldrarna ser på kontakten och i nästa steg kommer de att intervjua socialsekreterare.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med NPF och deras anhöriga. Familjelyftet är ett treårigt projekt som startades efter att organisationen haft kontakt med många medlemmar som i sin kontakt med socialtjänsten inte tyckte att de fick rätt stöd. Familjer där även föräldrarna hade en NPF-diagnos upplevde att de fick mindre hjälp än familjer där föräldrarna saknade en diagnos. Hittills har projektet träffat familjer i de olika lokalföreningarna, gjort en enkätundersökning med föräldrar, genomfört fokusgrupper och sammanställt det i en rapport (klicka här för att läsa rapporten).

Vad har kommit fram i Familjelyftet så här långt? Föräldrar som har barn med NPF-diagnoser upplever att socialtjänstens kunskap om deras barns behov behöver förbättras. De föräldrar som tagit initiativ till kontakten själva har avvaktat så långt de kunnat för att försöka klara av sina barns behov på egen hand. Elisabeth beskriver att det är en utmaning för socialtjänsten att få föräldrarnas förtroende eftersom de har en låg tilltro till att socialtjänsten ska kunna ge dem rätt stöd. Föräldrar som själva har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning tvekar inför att berätta om sin egen diagnos av rädsla för att socialsekreteraren ska omhänderta barnet. Elisabeth menar att det inte bara är kunskapsbrist från socialtjänstens sida utan att föräldrarna också behöver bättre kunskap om hur socialtjänsten arbetar och vilket stöd man kan få.

De flesta familjerna har fått kontakt med socialtjänsten efter anmälningar från förskola eller skola. Många föräldrar menar att detta hade kunnat undvikas om skolan i första hand hade pratat med föräldrarna. I många fall finns inga skäl till oro för hur barnet har det i hemmet utan det är i skolan som det inte fungerar, så även där behöver kunskapen om NPF förbättras.

Elisabeth menar att det behövs folkbildning om NPF generellt i samhället och att behoven kan se väldigt olika ut. Hon anser inte att socionomer behöver lära sig om alla diagnoser i detalj men både socialsekreterare och socialnämndspolitiker behöver lära sig mer och se över hur NPF-familjer kan få bättre hjälp och stöd. Att se skillnad mellan ovilja och oförmåga hos barn och familjer. Utmaningen med NPF är att det är en osynlig funktionsnedsättning. Variationen i funktionsnedsättning är stor inom samma diagnoser och Elisabeth menar att det är en utmaning att förstå varför en person kan klara vissa situationer utan några problem men ha väldigt svårt för andra. En mamma som intervjuats i projektet uppmanar socialtjänsten att vara mer nyfiken på dem de möter. Elisabeth uppmanar socionomer att se sig mer som socialarbetare än handläggare. Deras kompetens skulle komma mer till rätta då. En annan utmaning är att varken skolans eller socialtjänstens organisation är utformad efter att möta NPF-familjers behov och det blir en frustration även för socialarbetaren.

Nästa steg i projektet är att ta reda på hur socialsekreterare och LSS-handläggare ser på sina förutsättningar i arbetet med barn och familjer där det finns NPF-diagnoser genom en enkät och genom fokusgrupper. Elisabeth har också startat metodgrupper där familjer tillsammans med yrkesverksamma tar fram hur socialtjänstens insatser skulle kunna anpassas bättre efter NPF-familjers behov. Förhoppningen hos Riksförbundet Attention är att kunna sprida kunskap men även på sikt förändra på organisationsnivå så att familjerna får bättre hjälp.

Önskar du komma i kontakt med Elisabeth Gunnars går det bra att maila henne elisabeth.gunnars@attention.se.