Flexpension vanlig tvistefråga i avtalsrörelsen

2016 var ett händelserikt avtalsår, enligt Medlingsinstitutet. 498 kollektivavtal har tecknats och de berörde 2,7 miljoner löntagare. Flexpension var en av de mest brännande frågorna under året.

Det gick bra för svenska arbetsmarknad 2016; sysselsättningen ökade och arbetslösheten minskade. Det konstaterar Medlingsinstitutet, MI, i sin årliga rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2016. Institutet har i uppdrag att verka för en välfungerande lönebildning, medla i arbetstvister och ansvara för den officiella lönestatistiken. Slutsatsen i årets rapport är att den svenska modellen lever och har hälsan.

MI:s medlare fick rycka ut i 20 förbundsförhandlingar. Överlag handlade tvisterna mer om principer och villkor och än om högre löner. En av de vanligaste tvistefrågorna gällde om och hur så kallad flexpension ska införas. Flexpension innebär extra avsättningar till tjänstepensionen som kan användas för att gå ner i arbetstid de sista åren före pension eller få högre pension. Bland annat hotade Unionen och Sveriges ingenjörer att ta ut 10 000 medlemmar i strejk.

Totalt lades varsel i 25 förbundsförhandlingar. I knappt hälften av dem lades sympativarsel. Akademikerförbundet SSR varslade till exempel om sympatiåtgärder för att stötta Unionen och Sveriges ingenjörer i frågan om flexpension. Det var första gången som förbundet varslat om strejk sedan 1986.

Arbetsgivarorganisationen Almega invände dock att det fanns ett gällande pensionsavtal och att det därför rådde fredsplikt, alltså att förbunden inte fick ta till stridsåtgärder. Arbetsdomstolen höll med och förbunden lade ner sina varsel.

Strejker och lockouter ledde till 10 417 förlorade arbetsdagar, varav de flesta försvann i en strejk i byggsektorn.

MI är nöjt med hur lönebildningen har fungerat under året. Institutet uppskattar att lönerna ökade med 2,4 procent 2016. De senaste siffrorna för lönestrukturstatistiken kommer från 2015 och då var genomsnittslönen 32 000 kronor. Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 12,5 procent, vilket är en förbättring med 0,7 procentenheter sedan året innan. Skillnaden mellan könen har framför allt minskat för högavlönade personer.

De som framför allt blev utan löneökning 2015 var tjänstemän i privat sektor och anställda i staten. Yngre personers löner ökade snabbare än äldres och av dem som fick störst löneökningar fanns främst unga, kvinnor och lågavlönade.

Enligt rapporten växte både Saco:s och TCO:s medlemsförbund under 2015. Akademikerförbundet SSR fick 1 633 fler medlemmar  och landade på totalt 51 497. Sämre har det gått för LO vars tre största förbund tappade medlemmar. Totalt var 69 procent av befolkningen i åldern 16–64 med i facket. Det är en hög siffra i internationell jämförelse, men nedgångstakten är också stor i förhållande till andra länder.

De flesta avtal som tecknades 2016 var ettåriga, vilket gör att nästa omfattande avtalsrörelse redan har satt igång. Under 2017 löper 465 avtal ut, de omfattar cirka 2,3 miljoner löntagare. Just nu omförhandlas det fyraåriga avtalet mellan Akademikerförbundet SSR och Sveriges kommuner och landsting Det ska vara klart senast den 1 april.

Läs mer om Medlingsinstitutet och avtalsrörelsen

Män tjänar mer från början

Korten är delade

Två nya kollektivavtal klara