”Flyktingbarn måste möta personal med akademisk examen”

I onsdags föreslog Centerpartiet att kraven på akademisk examen i den sociala barn och ungdomsvården ska tas bort. Det har fått en pyrande debatt om kompetenskrav att flamma upp.

När Centerpartiet i dag inledde sina kommundagar i Karlstad fanns Per Aspengren, regionombud för Akademikerförbundet SSR, på plats utanför konferenslokalen. Med sig hade han flygblad som protesterade mot partiets förslag att slopa kravet på akademisk examen bland dem som jobbar inom den sociala barn- och ungdomsvården och ersätta det med ”krav på lämplig kompetens och erfarenhet”.

– Jag fick ett bra mottagande. Flera stannade och pratade, men några ville inte höra vad jag hade att säga. En del arbetade själva inom socialtjänsten och var medvetna om hur situationen ser ut. Det fanns de som höll med mig, säger Per Aspengren.

Förslaget, som presenteras på partiets hemsida och i Aftonbladet, är ett av flera som partistyrelsen lanserat för att underlätta mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. I korthet innebär det att genom att ta bort kravet på högskoleutbildning hoppas man locka mer personal till socialtjänsten och på så sätt göra mottagandet effektivare och billigare.

Arbetsgivarorganisationen SKL har tidigare presenterat tankar om sänkta kompetenskrav och fackförbundet Vision har i en debattartikel i Dagens Arena gett sitt stöd till Centerpartiets förslag. Men Akademikerförbundet SSR tycker att det är fel väg att gå. Tvärtom borde man säkra en hög kompetens.

– De ensamkommande barnen har inga vuxna med sig. Är det några som är utsatta och i händerna på vår välvilja så är det dessa barn. Då måste man kunna garantera att de som möter dem har erforderlig utbildning och kompetens, säger förbundsordförande Heike Erkers.

Att över huvud taget koppla ihop krisen i barn- och ungdomsvården med mottagandet av flyktingbarnen är inte rätt, menar hon:

– Arbetsuppgifterna har blivit fler, men krisen har pågått länge. Det är inte på grund av flyktingströmmen som kommunerna har svårt att rekrytera socialsekreterare, utan på grund av att lönerna och arbetsvillkoren i flera år varit dåliga. Det saknas inte socionomer, men de väljer att arbeta med annat. Det såg vi i våra undersökningar redan 2012.

Som lösning vill hon i stället se högre löner, bättre arbetsvillkor och övergångsregler som gör att de personer med annan akademisk examen än socionomexamen som redan arbetar inom barn- och ungdomsvården kan fortsätta med det.

Det nuvarande kravet på socionomexamen vid nyanställningar infördes 2014. Det välkomnades av många socionomer, men fick inte ett lika varmt mottagande bland de socialsekreterare med exempelvis beteendevetenskaplig examen som arbetar med myndighetsutövning inom barn- och ungdom. För dem innebar de nya reglerna att deras utbildning och den erfarenhet de samlat på sig inte längre dög. Innan 2019 måste de sätta sig i skolbänken för att komplettera sin utbildning. Samtidigt har det inte varit tydligt vilka kompletteringar som krävs och de förslag som presenterats har inneburit flera års studier.

– Personer som arbetat fem år eller mer bör bli behöriga automatiskt. För dem som arbetat kortare tid behöver man ta fram skräddarsydda kompletteringar som inte innebär att de måste läsa in en socionomexamen från början. Det är inte bra om erfarna socialsekreterare ska ta upp platser på socionomutbildningen och inte heller finns tillgängliga på sin arbetsplats i ett läge då alla resurser behövs, säger Josefine Johansson på Akademikerförbundet SSR.