Fråga SSR Direkt: Förändrad sysselsättningsgrad och avdrag istället för tillägg vid semesteruttag.

Här på sajten publicerar vi löpande några av de vanligaste frågorna vi får från våra medlemmar. Dagens fråga kommer från en medlem som har förändrat sin sysselsättningsgrad och nu får ut lägre ersättning under semestern.

Har du frågor om kollektivavtal, lön, semester, likabehandling eller något annat som rör dina rättigheter och utvecklingsmöjligheter på jobbet? Hittar du inte det du söker, hör av dig till SSR Direkt så hjälper vi dig att räta ut dina frågetecken. 

Jag har gått upp i tid och nu när jag tar ut semester får jag ut mindre pengar än när jag jobbar. Ska man inte få ut lite mer pengar när man har semester?

/ Privatanställd medlem

Det korta svaret är att det kan bli lägre lön under semestern, om du exempelvis tjänat in semesterdagarna medan du arbetat deltid men tar ut semesterdagarna när du arbetar heltid.

Det långa svaret:

Enligt semesterlagen beräknas semesterlön antingen enligt sammalöneregeln eller procentregeln. Kollektivavtal kan innehålla avvikande regler – ofta med högre ersättningsnivåer.

Sammalöneregeln används primärt för arbetstagare som har en bestämd lön per vecka eller per månad och när man haft samma sysselsättningsgrad under intjänande och semesteråret. Man får då ett semestertillägg för varje betald semesterdag som beräknas på aktuell månadslön vid semestertillfället – enligt lagen 0,43% per semesterdag. Beräknas semesterlönen enligt denna metod uppstår inga problem i form av högre avdrag än semesterlön vid byte av sysselsättningsgrad eller byte av tjänst med stor löneskillnad. Detta eftersom tillägget alltid baseras på den aktuella månadslönen.

Har man däremot, som i ditt fall, en sysselsättningsgrad som varierat under intjänandeåret eller ändrad sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och semestertillfället så beräknas semesterlönen istället med hjälp av procentregeln. Detsamma gäller om man har en lön som inte är bestämd per vecka/månad, en lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del – t ex OB, beredskap, provision, bonus etc – och den rörliga delen kan uppskattas till minst 10% av sammanlagd lön under semesteråret eller om man har varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande.

Procentregeln innebär att 12% av lönesumman (vilket inte är exakt samma sak som kontant lön) under intjänandeåret utgör semesterlönen. Denna summa delas sedan upp på antal betalda semesterdagar och blir då till en semesterlön per dag.

Intjänandeåret är enligt lagen 1 april till 31 mars året före det år du tänker ta ut semester. I kollektivavtal kan perioden vara 1 januari till 31 december och intjänandeår och semesterår kan också vara sammanfallande.

Det innebär tex att om du arbetat 50% under intjänandeåret 2016-04-01 till och med 2017-03-31 och haft en månadslön på 15.000 kr så har du tjänat in ca 864 kr per dag i semesterlön vid 25 betalda semesterdagar. Om du nu arbetar 100% med en månadslön på 30.000 kr och tar ut semester i juli kommer avdraget vid frånvaro per dag att vara ca 1355 kr medan semesterlönen per dag bara är 864 kr (observera ungefärliga siffror). Det blir alltså ett minus för varje semesterdag om 491 kr. Hade du fortsatt arbeta 50 % hade avdraget för frånvaro varit 677 kr och semesterlönen 864 kr vilket hade gett ett plus för varje semesterdag om 187 kr.

Anledningen till att det blir lägre lön under semestern är alltså att du tjänat in semesterdagarna medan du arbetat 50% men tar ut den när du har en tjänst på 100%.