Frågan om minimilön delar de europeiska facken

I fredags avslutades Europafackens kongress i Paris. Ett italienskt förslag om en europeisk minimilön blev en het potatis, men drogs tillbaka i sista stund.

Den europeiska fackliga samorganisationens kongress hålls var fjärde år. Tema för årets kongress var ”Stand up in solidarity for quality jobs, workers’ rights and a fair society in Europe”.  Cirka 500 röstberättigade delegater, varav 21 från Sverige, deltog. De svenska delegaterna lyfte bland annat frågor om jämställdhet, facklig organisering och psykosocial arbetsmiljö.

Ur nordisk synvinkel var annars den viktigaste frågan den om en europeisk minimilön. Frågan väcktes av ett italienskt fackförbund inför årets kongress.

– Det finns stora delar av Europa som vill ha en europeisk minimilön, det är deras sätt att få upp lönenivåerna. Men det är vi i Norden starkt emot eftersom det riskerar att slå sönder vår arbetsmarknadsmodell, säger Åsa Ehinger Berling, internationell sekreterare, SACO, som var på plats på kongressen i Paris.

Lönefrågorna är parternas ansvar, inte statens, anser de nordiska facken. Den italienska förslaget var nära ett gå igenom i en något tumultartad omrödstning, men drogs i sista stund tillbaka och de nordiska delegaterna andades ut.

Svenska ministern höll uppskattat tal

I övrigt var flyktingsituationen mycket i fokus. Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic stod i talarstolen och berättade själv om när hon tvingades fly från Bosnien som femåring med sina föräldrar. Under början av 1990-talets kris tog Sverige emot en stor flyktingvåg.

– Om Sverige kunde klara detta under en av de djupaste kriserna vi haft så är jag övertygad om att vi kan göra det igen, särskilt om vi gör det tillsammans, avslutade hon och framkallade många varma applåder hos en rörd publik.

Under kongressen valdes en ny ledning för den europeiska fackliga samorganisationen, med svenska Veronica Nilsson som vice generalsekreterare. Man beslutade dessutom att ungdomar ska få särskild representation i kongressen och styrelsen, och en diskussion om nya arbetsformer för att göra Europafacket effektivare i påverkansarbetet inleddes. Konkreta förslag om detta ska vara klara 2016.