Frågor och svar om fredspliktsremissen

Förslaget som läckte ifrån utredningen var mycket långtgående och skulle läggas fram 8 juni 2018. För att begränsa skadeverkningarna arbetade arbetsmarknadens parter snabbt fram ett eget förslag till ny lagstiftning om strejkrätt och överlämnade det till regeringen 5 juni. Förslaget ligger nu till grund för regeringskansliets departementspromemoria som nu skickats ut på remiss. 

Förslagets syfte är att skapa enhetliga strejkregler för alla fackförbund på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att strejker mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal endast är tillåtna om de syftar till att träffa kollektivavtal. Inga andra stridsåtgärder begränsas, som till exempel strejk mot kollektivavtalslösa arbetsgivare, indrivningsblockader, eller sympatiåtgärder. 

Det är viktigt att känna till att situationen i Göteborgs hamn medförde ett påtagligt hot om lagstiftning som skulle vara betydligt mer långtgående och inskränkande av rätten till stridsåtgärder. Inför det hotet valde fackförbundens centralorganisationer och arbetsgivarorganisationerna att hitta en partslösning som var konstruktiv och som värnade strejkrättens fundament – rätten att strejka för att uppnå kollektivavtal och fredsplikt.

Akademikerförbundets SSR:s utgångspunkt i debatten är att lokala problem på arbetsmarknaden ska hanteras med lokala lösningar. Det gick tyvärr inte att uppnå i det här fallet. Lagändringar är i normalfallet inte det mest ändamålsenliga sättet att värna den svenska modellen, men ibland behövs det. Denna lagändring är en sådan. Som akademikerförbund är det centralt att värna rätten att få teckna kollektivavtal, även om vi sällan är enda part på en arbetsplats. Parternas överenskommelse värnar den rätten.

Partsförslaget är träffsäkert – det begränsar inte strejkrätten mer än nödvändigt – och har en bred riksdagsmajoritet bakom sig. Det åligger nu oss parter att se till att strejkrätten inte blir en juridisk fråga, utan att den även framgent är ett av fackförbundens verktyg för att träffa kollektivavtal.

I dokumentet hittar du svar på följande frågor om den så kallade fredspliktsremissen:

1. Vad handlar om lagförslaget om?
2. Finns det skillnader mellan parternas förslag och departementspromemorian (Ds. 2018:40)?
3. Vilka konsekvenser får förslaget för rätten att strejka?
4. Hur har förslaget tillkommit?
5. Varför har processen varit så snabb?
6. Hur har förslaget förankrats inom Saco och förbundet?
7. Ser vi att förslaget medför en risk för att s.k. gula fackförbund ska etableras?
8. Vad vinner förbundet, och fackförbunden, på parternas förslag? 
9. Skulle Hamnarbetarförbundets nu varslade stridsåtgärd bedömas som lovlig under de föreslagna lagändringarna avseende stridsrätten?