Framtidens socialtjänst kräver en självständig professionell yrkeskår

Vi var många som jublade våren 2017 när beskedet kom att en översyn ska göras av socialtjänstlagen. Den nuvarande lagen har funnits i närmare 40 år och är ett otidsenligt lapptäcke. Utredningens direktiv väckte också stora förhoppningar. Vi inom Akademikerförbundet SSR skriver tveklöst under på att det professionella handlingsutrymmet ska vara stort, att det ska finnas förutsättningar att tillvarata medarbetarnas kompetens, att socialtjänsten ska vara kompetens- och kunskapsbaserad samt att professionens uppdrag och befogenheter ska tydliggöras.

En självklar förutsättning för att det ska kunna uppnås är att också beslutsordningen inom socialtjänsten ses över. Idag har politikerna i socialnämnden möjlighet att fatta beslut i socialtjänstens individärenden, sedan tjänstemännen berett frågorna. Det är ett tänkande som har sin grund i det gamla fattigsamhället och numera ovanligt. Sverige är det enda land i Norden där lekmän fattar de svåra besluten om ett barn ska skiljas från sina föräldrar.

Socialtjänstens arbete måste vara rättssäkert. Det innebär att arbetet inte ska kunna påverkas av kommunernas politiska sammansättning. Men vi har just sett att det kan ske. En kommun har nyligen fattat beslut som strider både mot socialtjänstlagen och kommunallagen. Det finns också exempel på kommuner som i slutet av året av budgetskäl drar in delegationsordningen när det gäller placeringar i olika former av boenden. Det innebär att tiden på året och inte individens behov avgör om det ska vara möjligt att få en plats på särskilt boende. Det är naturligtvis inte rättssäkert.

Vår erfarenhet är att den politiska styrningen har ökat över tid. Det ligger nära till hands att dra paralleller till hälso- och sjukvårdens område, där ett politiskt inflytande över det patientnära arbetet är helt otänkbart.

Socialtjänstens möjlighet till utveckling och rättssäkerhet främjas av en tydlig rollfördelning mellan politik och profession. Idag är gränsen suddig. Under mars 2019 intervjuade Novus på vårt uppdrag 175 ordförande eller vice ordförande i olika socialnämnder. En majoritet svarade att nuvarande beslutsordning för individärenden är bra och 70 procent ansåg att de inte är bundna av tjänstemännens förslag till beslut i individärenden. Resultatet är oroande.

Vi hoppas att våra politiker inser att den nuvarande beslutsordningen måste förändras. Avgörande beslut i människors liv kan inte vara beroende av vilken politisk majoritet en kommun har.

Det finns ett stort behov av att utveckla både politikerrollen och tjänstemannarollen och det kan den nya socialtjänstlagen bidra till. Politiker har stor kunskap om de kommunala behoven och har ett viktigt uppdrag i sitt arbete med mål, strategisk utveckling och uppföljning av det sociala arbetet. Där finns det en bra grund att stå på. 69 procent av socialpolitikerna i Novusundersökningen ser som sin viktigaste uppgift att arbeta med övergripande strategiska frågor.

Utredningen Framtidens socialtjänst ska slutredovisas senast den 1 juni 2020. Nu går utredningen in i sitt slutskede och det är av yttersta vikt att utredningen inte försitter ett unikt tillfälle att skapa förutsättningen för en rättssäker och fullt ut professionaliserad socialtjänst.

Akademikerförbundet SSR begär därför nu i en skrivelse till regeringens särskilda utredare Margareta Winberg att utredningen Framtidens socialtjänst lägger fram förslag om att beslutsordningen inom socialtjänstens individärenden förändras så att besluten fattas av tjänstemän.

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Yvonne Ahlström, socialpolitisk strateg Akademikerförbundet SSR