Gästblogg: Jämställt arbete – ett sätt att knäcka ohälsan

I strävan efter balans mellan arbetsliv och familj är det kvinnorna som kommer i kläm. För att knäcka ohälsan krävs en ökad jämställdhet både i hushållsarbete och förvärvsarbete. Men då behöver vi ta itu med normer om det manliga och kvinnliga, skriver Emma Hagqvist.

Under våren har Akademikerförbundet SSR drivit kampanjen Knäck ohälsan med budskapet att ingen ska bli sjuk på sitt jobb. Arbetslivet är idag en stor del av individens vardag och har därför en viktig roll för var mans och kvinnas hälsa. Parallellt ser vi larmrapporter om höga sjukskrivningstal, främst för kvinnor. Personalomsättningen på många arbetsplatser är stor och arbetsmiljön är under stark kritik.

Att "göra genus"

Samtidigt målas bilden av ett livspussel fram i media och sociala medier vars bitar inte passar samman. Män och kvinnor, mammor och pappor kämpar med att få ihop en vardag, att räcka till för både arbetet och familjen, och att möta krav och normer om fysisk aktivitet och hälsosamt leverne. Frågor väcks om vilken roll jämställdhet har för arbetsrelaterad ohälsa? Hur central är kampen i vardagen, om att få pusslet att gå ihop, för vår hälsa? Kan vi bli mer jämställda? Och hur blir vi i så fall det?

Genus har en viktig roll för arbete och hur arbetet är fördelat bland män och kvinnor i Sverige. Inte bara har vi en starkt genussegregerad arbetsmarknad, det finns också en tydlig uppdelning mellan det betalda förvärvsarbetet och hushållsarbetet. Inom ramarna för den manliga normen är det maskulint att arbeta, tjäna pengar och försörja familjen. Genom att män utför dessa aktiviteter stärks deras manlighet i samhället.

Hushållsarbete och att ta hand om barnen är däremot starkt relaterat till femininitet och kvinnlighet. På samma sätt som männens arbete stärker deras maskulinitet stärker kvinnor sin femininitet genom att utföra hushållsarbetet. Detta kallas på forskningsspråk att ”göra genus”. Forskning bekräftar detta förhållande och studier visar att män i genomsnitt tillbringar mer tid än kvinnor på förvärvsarbete medan förhållandet är det omvända när det gäller hushållsarbete.

Sverige ses i mångas ögon som ett jämställt land. Under många år har det funnits en aktiv arbetsmarknadspolitik som har stöttat ett kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Antidiskrimineringslagar har skrivits, frågan om kvotering har lyfts och diskussioner om kvinnors karriärmöjligheter och löner förs.

Stressande femininitetsnorm

Jämställdhetsdebatten har formulerats kring förvärvsarbetet. För att vi ska uppnå jämställdhet ska kvinnor delta på arbetsmarknaden på samma nivå som män. Samtidigt finns fortfarande i Sverige en stark femininitetsnorm kring ansvaret för hushållsarbete och en norm om gott moderskap som innebär att kvinnor i Sverige fortfarande har huvudansvar för hem och barn. Studier visar att kvinnors stressnivåer är höga när de kommer från förvärvsarbete och fortsätter att vara höga när de kommer hem för att ta tag i det andra arbetsskiftet för dagen.

Mäns stressnivåer å andra sidan sjunker när de har kommit hem från jobbet. Forskningen visar även att med mer jämt fördelat ansvar för hem och barn ökar hälsan för kvinnorna. Hälsan för männen ändras inte nämnvärt då de ökar delaktigheten i hushållsarbetet. Tilläggas ska att män ofta rapporterar bättre hälsa än kvinnorna och har lägre sjukskrivningstal. Ett centralt budskap för att knäcka ohälsan är därför att med en ökad jämställdhet i arbetet, både hushållsarbetet och förvärvsarbetet kan vi även skapa en mer jämlik hälsa.

Krav och måsten i livet skapar en obalans i livspusslet. Det skapas konflikt mellan arbetsliv och familjeliv – där tiden för vardera inte riktigt räcker till. Forskningen visar att denna obalans är relaterad till män och kvinnors ohälsa. Det är till och med så att i jämförelse med stress på jobbet så rapporterar individer att obalansen påverkar dem mer negativt. Obalansen i livpusslet påverkar också oss svenskar mer negativt än män och kvinnor i andra länder. I en strävan att knäcka ohälsan är det därför viktigt att även inkludera former för balans i arbetlivet.

Hur kan vi då uppnå en balans? I Sverige i förhållande till andra länder finns en större andel arbetande kvinnor vilket kan vara en faktor som påverkar den starka relationen mellan obalans och ohälsa i Sverige. Det starka fokus som legat på att uppnå jämställdhet genom att göra arbetsmarknaden jämställd har lett till mer krav och måsten – för framförallt kvinnor.

Kvinnor hamnar mellan två stolar. För att uppnå jämställdhet så måste kvinnor förvärvsarbeta samtidigt har vi i Sverige fortfarande en stark norm om kvinnor som huvudansvariga i hemmet. I diskussionen om ett hälsosamt arbetsliv är det centralt att se de maskulina och feminina normer som finns i samhälle och hur de påverkar oss människor i den val vi gör och de måsten och krav vi ställs inför.

Föräldralediga pappor behövs

I Sverige har vi en progressiv föräldraförsäkring med reserverade dagar för vardera förälder. Pappor tar ungefär 25 procent av alla föräldradagar och det är endast en liten del av papporna som utnyttjar dessa 25 procent. Forskningen visar att pappor som tar föräldraledighet senare till större del är delaktig i hushållsarbete och familjeliv (förutom att det även ger goda effekter på barnen). Forskningen visar även att hand i hand med reserverade föräldraledighetsdagar så blir det en mer jämt fördelat arbete i Sverige – män tar i genomsnitt ett större ansvar för hushållsarbetet.

En reserverad föräldraförsäkring är idag det ända sätt att påverka jämställdheten direkt i hemmet. Många pappor har idag svårt att vara föräldralediga, även om de vill. Det finns en låg tolerans bland arbetsgivare att låta pappor vabba eller vara föräldraledig. Samtidigt, eftersom det finns starka normer kring modern som huvudvårdare, har männen ibland svårt att ta plats som pappor både i familjen och i samhället. Med stöd i forskningen är därför rekommendationen att fokus bör ligga på hur en reserverad föräldraförsäkring kan utvecklas för att öka jämställdheten i Sverige.

Du kan läsa mer om arbete, familj, hälsa och jämställdhet i avhandlingen The Juggle and struggle of everyday life. Studien är gjord på samboende europeiska män och kvinnor. 

Emma Hagqvist är doktor i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.