Gästblogg: Vad är sjukdom – egentligen?

Att arbeta som personlig handläggare inom Försäkringskassan innebär att möta människor som har olika behov av kontakt, stöd och vägledning. Det ställer stora krav på på oss som arbetar att snabbt känna av behovet hos den individ som söker kontakt, skriver handläggaren Sanne Nilsson som gästbloggar denna vecka.

Det har säkerligen inte undgått någon vid det här laget att sjuktalen ökar och inte minst den psykiska ohälsan skjuter i höjden. Siffror, statistik och prognoser finns att inhämta överallt i media men jag vill förmedla en inblick i vad jag och mina kollegor möter i vår vardag, vad vi tycker är komplext och klurigt och vad som diskuteras på mötena. 

Aktuellt i dagsläget är att vi har börjat märka en skillnad i sjukskrivningstrenden, vilket är tänkvärt ur olika perspektiv. Att många är överbelastade på sina arbeten råder det inga tvivel om men en annan stor orsak till en stor del av många sjukskrivningar, tycks vara socialt betingade händelser som kan kopplas till livsstilsval, eller händelser som de flesta av oss människor går igenom någon gång i livet. Det kan handla om dödsfall eller sjukdom hos anhörig, vilket självklart kan leda till egen sjukdom som kan vara sjukpenningberättigad.

Mer anmärkningsvärt för oss på Försäkringskassan är dock de läkarintyg där läkaren beskriver att personen i fråga exempelvis har småbarn, sköter en stor del av hushållssysslorna, är ensamstående eller har relationsproblem med sin partner. Diagnosen för dessa sjukskrivningar är ofta psykiskt betingade och kopplade till stress. Gränsen mellan stressen att få det vardagliga livet att gå ihop och sjukdom verkar har blivit alltmer otydlig.

Social stress?

Vad är egentligen faktisk sjukdom och vad är reaktioner som är kopplade till social karaktär? Kanske har dagens samhälle, med krav på att ständigt vara uppkopplad och nåbar skapat en ohälsosam stress som gör det svårare att skilja på arbete och privatliv, vilket i sin tur leder till att vi har svårt att slappna av när vi inte är på jobbet. 

Min poäng med detta är att bidra till reflektion gällande attityden till sjukskrivning. I vilka situationer besöker vi läkaren och vad förväntas en sjukskrivning lösa? Personligen upplever jag den ökade psykiska ohälsan och de ökade sjuktalen bottnar i något mycket djupare som inte går att lösa med några månaders frånvaro från arbetet. Det krävs ofta en större förändring, både på det personliga planet och i arbetet, som bidrar till mer långsiktigt hållbara lösningar. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete och här har inte minst arbetsgivaren ett långtgående ansvar att förhindra att medarbetaren ens behöver uppsöka vård i första hand. 

Även vården har ett stort ansvar att inte slentrianmässigt utfärda sjukskrivningar, utan att faktiskt se till att en sjukskrivning leder till något, att det är en aktiv del i en behandling för att individen ska ha en möjlighet att bli frisk och kunna återgå i arbete. Det vi kan göra själva är vara mottagliga för strategier som gör det lättare att hantera både arbete och privatliv. 

Sanne Nilsson är 27 år och utbildad beteendevetare med en kandidatexamen i psykologi från Örebro universitet. I drygt fyra år har hon jobbat på Försäkringskassan i Östersund och sedan knappt ett år tillbaka är hon personlig handläggare inom sjukförsäkringen där hon handlägger längre sjukskrivningar. I arbetet ingår det att utreda och besluta om rätten till sjukpenning samt ge stöd och vägledning för att underlätta och främja kundens återgång i arbete.