Grundläggande mänskliga rättigheter kräver jämställdhet

Ett jämställt arbetsliv är en av förutsättningarna för hållbar utveckling, och hållbar utveckling är avgörande för vår framtid. Att sätta stopp för alla former av diskriminering av kvinnor och flickor är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet, utan påverkar också alla andra utvecklingsområden.

Nu är det snart ett år sedan de globala utvecklingsmålen antogs av världens stats- och regeringschefer. Målen är även kända som Agenda 2030, och syftar till att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Det handlar om hållbar utveckling på många olika plan. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter.

Att arbeta med hållbar utveckling, eller Corporate Social Responsibility, CSR, som det också kallas, handlar om att ta ansvar utöver det lagen kräver. Företag som arbetar med CSR ser sin påverkan på omgivningen och tar ansvar för den. Påverkan kan finnas inom flera olika områden. En vanlig uppdelning är efter sociala, miljömässiga och ekonomiska områden. Allt fler jobbar med CSR, och medan miljöarbetet länge har gått före, är det nu fler och fler som sätter social hållbarhet högre upp på agendan.

Allas vårt ansvar

Utvecklingsmålen är universella, de berör alla och alla måste ta ansvar för dem, från enskild människa till regeringar. Även vi som fackförbund har ett ansvar. Syftet med målen är att uppnå socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Som fackförbund fokuserar vi bland annat på de sociala frågorna, kopplat till ett hållbart arbetsliv. Som ombudsman med speciellt engagemang för likabehandlingsfrågor är det två av utvecklingsmålen som är extra intressanta; mål 5 som handlar om att uppnå jämställdhet och mål 8 som handlar om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Att främja jämställdhet är avgörande för att påskynda hållbar utveckling, och jämställdhet krävs för att uppfylla grundläggande mänskliga rättigheter. Att avsluta alla former av diskriminering av kvinnor och flickor är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet, utan har även en multiplikatoreffekt inom alla andra utvecklingsområden.

Jämställdhet i arbetslivet definieras som att kvinnor och män ska ha lika möjligheter när det gäller att få arbete, när anställnings- och andra arbetsvillkor beslutas om, samt lika möjligheter till utvecklingsmöjligheter i arbete. Det är även en fråga om arbetsmiljö.

Sämre arbetsmiljö i kvinnodominerade yrken

Den psykosociala arbetsmiljön formas av hur arbetet är organiserat. Det kan variera mellan olika yrken, organisationer och sektorer. Traditionellt kvinnodominerade yrken inom skola, vård och omsorg har ofta en sämre arbetsmiljö med höga krav och låga resurser. Både kvinnor och män som arbetar inom dessa områden har högre ohälsa än andra.

Det är viktigt att inte se detta som ett ”kvinnoproblem”. Det är ett strukturellt problem snarare än könsrelaterat. De strukturella skillnaderna i lön och arbetsmiljö är en följd av att samhället värderar kvinnors och mäns yrken olika. Kvinnor och män är till exempel verksamma inom olika sektorer på arbetsmarknaden och det är en ojämn fördelning av kvinnor och män på olika hierarkiska nivåer.

En könsuppdelad marknad 

Arbetslivet är inte jämställt. Sverige har en av Europas mest könsuppdelade arbetsmarknader. Det finns betydande skillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och i arbetslivet vad gäller löner, karriärmöjligheter, arbetsmiljö och hälsa samt pension. Dessa skillnader beror till stor del på att kvinnor och män befinner sig i olika delar av arbetsmarknaden. Kvinnor och män arbetar i olika yrken i olika sektorer och på olika nivåer.

Den könsuppdelade arbetsmarknaden grundläggs redan i utbildningssystemet och i de utbildningsval kvinnor och män gör. Valet av utbildning får sedan stora konsekvenser för löne- och karriärutveckling men också för hälsan. Att arbetslivet inte är jämställt beror också på att kvinnor fortfarande tar och förväntas ta ett större ansvar för hem, barn och familj.

Den strukturella undervärderingen av kvinnors arbeten får till följd att deras arbetsmiljö och riskerna däri inte synliggörs tillräckligt och därför inte åtgärdas i tillfredsställande grad. Olika organisatoriska förutsättningar och olika arbetsvillkor påverkar arbetsförhållandena, vilket i sin tur kan påverka hälsan. Ohälsan är inte bara ett problem för individen som drabbas. Den är också olönsam för arbetsgivarna. Och för samhället i stort.

Jämställdhet nödvändigt för ett hållbart arbetsliv

Akademikerförbundet SSR verkar för ett jämställt arbetsliv där kvinnor och män har lika möjligheter och förutsättningar. Forskningen visar att jämställdheten ökar i många avseenden och att utvecklingen går åt rätt håll. Men forskningen pekar också på att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden och i arbetslivet, och därmed också kopplat till arbetsmiljön.

För att komma till rätta med problemet och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och för hållbar ekonomisk tillväxt krävs långsiktiga, strategiska satsningar på god arbetsmiljö, där också jämställdhetsperspektivet finns med.  Ett hållbart arbetsliv bygger på värderingar om allas lika värde, delaktighet, inkludering och utveckling. För att uppnå ett hållbart arbetsliv krävs jämställdhet både i arbetslivet och i samhället i stort. Jämställt arbetsliv är en av förutsättningarna för hållbar utveckling, och hållbar utveckling är avgörande för vår framtid.