Har socialsekreterares arbetsmiljö blivit bättre?

Pia Tham
Socialtjänstpodden

De stora bristerna i socialsekreterares arbetsmiljö har varit en debatterad fråga under många år. Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, ser tecken på en bättre arbetssituation för socialsekreterare i sin senaste studie.

Pia gjorde sin första studie av socialsekreterares arbetsmiljö 2003, och då var villkoren väldigt ansträngda jämfört med andra yrkesgrupper inom kommuner och landsting med högre utbildning. I den uppföljande studien 2014 var situationen ännu värre. När de övergripande resultaten är klara från 2018 års studie ser det ut som att utvecklingen har börjat vända och att socialsekreterares arbetssituation på flera sätt blivit något bättre. Framförallt har kraven i arbetet blivit lägre och mindre motstridiga, både i jämförelse med 2014 och 2003. Socialsekreterarna är också mer nöjda med den organisation de arbetar inom och de upplever en förbättrad hälsa. På nästan alla studiens 170 frågor har det skett en positiv förändring sedan 2014 men inte alltid i förhållande till hur det var 2003. Pia är noga med att poängtera att bättre än 2014 inte på något sätt betyder att arbetsmiljön och arbetssituationen för socialsekreterare är bra.

Många unga bland socialsekreterare

Den grupp som Pia har studerat är socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning av barn och unga i Stockholms län. Det som är tydligt i hennes tre studier är att socialsekreterarna blivit yngre och yngre. I den senaste mätningen är så många som 44 procent under 30 år mot 32 procent 2014. Istället för att myndighetsutövning av barn och unga är något socionomer arbetar med efter att först har arbetat med något annat område har det blivit första jobbet efter examen. De tidigare studierna har visat att de yngre socialsekreterarna i högre grad har en tuffare arbetssituation och att de arbetar i socialt utsatta områden. Det är för tidigt att säga om det skett någon förändring i den senaste studien. Studien visar också att arbetet med myndighetsutövning av barn och unga har blivit betydligt mer specialiserat. Enkäten har en fråga om vad man jobbar med förutom att utreda. År 2003 var det drygt 85 procent som svarade att de också arbetade med råd och stöd, 2014 var motsvarande andel 25 procent och nu är det bara 14 procent som svarar att de arbetar med detta. Det är en utveckling man kan fundera kring, menar Pia Tham. Vad betyder det för yrkesrollen? Ges det verkligen inga råd och stöd i själva utredningsprocessen?

Teamkänsla betydelsefullt för att bli kvar på ett jobb

Pias tidigare studier har visat att det inte är de höga kraven i arbetet som gör att socialsekreterare byter jobb. Istället är det missnöje med organisationen man arbetar i framförallt bristen på uppskattning för det jobb man gör och att ledningen inte intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande. Uppföljande studier har också visat att det är teamkänslan i arbetsgruppen och stödet från närmaste chef som är avgörande för om man väljer att vara kvar. 

Mycket arbete återstår innan fler resultat från studien kan presenteras. Pia och hennes kollegor kommer nu att analysera materialet djupare och det kan komma att visa att det är stora skillnader mellan kommuner, stadsdelar och åldersgrupper. Ett fokus för det fortsatta arbetet är vad som karaktäriserar friska arbetsgrupper. Vad gör att man trivs och vill vara kvar samt vad som gör att det fungerar bra i en arbetsgrupp? Ett annat fokus är ledarskapet, hur kan chefer få medarbetarna att må bra? Kanske kan kommande resultat bli föremål för fler poddavsnitt.