Hög tid för skolkuratorslyft!

Nära 13 000 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet 2014. Den psykiska ohälsan och antalet självmord bland unga stiger. Men trots mobbning, missbruk, relationsproblem med mera tycks inte regeringen förstå sambandet mellan inlärning och psykosocialt arbete.

I fjol läste jag en debattartikel i DN om behovet av förstärkt lärarutbildning för att komma tillrätta med mobbningen i skolan.  Då som nu reagerade jag på att det talas för lite om skokuratorns viktiga funktion för att ”alla elever skall uppnå kunskapsmålen och utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande” (Sveriges skolkuratorers förening).

Skolan har en lagstadgad elevhälsa vars huvudsakliga syfte är att upptäcka riskförhållanden. Elevens trivsel och arbete för likabehandling är områden där kuratorn med sin specifika kompetens i socialt arbete är specialist. Kuratorn är också den som ska komplettera pedagogerna genom att ha särskild observans på det som händer i relationerna mellan elever. I skolkuratorns roll ingår alltså att finnas till för enskilda elever, vara tillgänglig i arbetet med likabehandlingsplaner och att stödja rektorn och pedagogerna i det skolsociala arbetet.

I samtal med kuratorer runt om i landet slås jag av hur svårt det är att som ensam i sin profession hävda ett psykosocialt synsätt bland kollegorna. Trots lång erfarenhet och gott samarbete med sin närmaste chef (rektorn) har många beskrivit det som svårt att få rektorn att förstå vad kuratorn egentligen gör och vad arbetet innebär. De flesta kuratorer är socionomer och många har avancerade vidareutbildningar som ”steg ett” och magisterexamen i socialt arbete.

Svag löneutveckling

En inte alltför ovanlig diskussion är att lönen är för lågt satt i relation till kunskap, erfarenhet och ansvar och i relation till andra jämförbara professioner inom skolans ram. Medianlönen för en skolkurator är 30 000 kr i månaden. De högst avlönade kuratorerna (90 percentilen) har knappt 3 500 kr mer. Ingen löneutveckling att tala om med andra ord! Elevkontakterna och den betydelse man har gör arbetet så meningsfullt att många väljer att stanna kvar.

Akademikerförbundet SSR har genom åren följt utvecklingen vad gäller skolkuratorernas arbetssituation. 2012 lät vi Novus göra en undersökning som visade att elever inte har den tillgång till skolkuratorn som var lagens andemening. Kuratorernas elevunderlag var på tok för högt och tiden räckte inte till för det viktiga och lagstadgade förebyggande och främjande arbetet.

2014 lät vi Novus undersöka rektorers och elevers syn på skolkuratorn. Rektorerna påtalade att kuratorernas tid inte räckte till för att stödja pedagogerna och över hälften av rektorerna skulle vilja öka antalet arbetstimmar för kuratorsfunktionen. En majoritet av eleverna i årskurs nio tyckte att kuratorn var viktig och 10 procent skulle vilja prata med kuratorn oftare om det hade varit möjligt.

Akutstyrt arbete

I januari 2016 presenterade Novus på uppdrag av förbundet en uppföljande undersökning. Resultaten var tyvärr nedslående. Belastningen har fortsatt att öka i samma takt som tidigare och antal barn som behöver stöd är fler än för ett år sedan.  Elever med psykisk ohälsa är det vanligaste arbetsområdet. Arbetet är så akutstyrt att planerat arbete ofta måste stå tillbaka för dramatiska och akuta elevärenden.

Vår senaste undersökning visar att kuratorerna fortfarande har för många skolor att ansvara för och att elevunderlaget är på tok för högt. 56 procent har mellan två och flera skolor som de ansvarar för. 40 procent av kuratorerna har mellan 500 och 800 elever – och 18 procent har upp till 3000 elever i sitt upptagningsområde.  

Undersökningen visar vidare att en uppgift som blivit allt vanligare är arbete med sociala medier och elever som utsatts för nätkränkning. Tre av fyra hinner inte med det förebyggande arbete de borde göra. Trots den otroligt höga arbetsbelastningen och trots arbetsgivarnas bristande förståelse för det psykosociala arbetets betydelse för kunskapsinlärning trivs sju av tio med sitt arbete.

Akademikerförbundet SSR rekommenderar att ingen kurator ska ha fler än två skolor att ansvara för. Vi har även funnit att 300 elever är ett riktmärke för när kuratorer anser att man kan fullfölja sitt arbete enligt lagens intentioner.

Ingen statlig satsning

Sedan statens ekonomiska satsning på elevhälsan 2012-2015 hade det i oktober 2015 tillkommit ungefär 400 kuratorer i landet. Det täcker långt ifrån det behov som finns för att lagen om tillgång till kurator ska anses uppfylld. Motsvarande siffra för socialpedagoger var närmare 600. Slutredovisningen för satsningen ska redovisas i april 2016.

För 2016 har regeringen i budgetpropositionen beslutat om att förstärka skolan med 2,4 miljarder kronor. Det är mycket och välbehövda pengar. Det handlar bland annat om lärarlönelyft och satsningar på specialpedagoger och det talas också om satsningar på elevhälsan. Men ingenstans nämns kuratorn specifikt.

Trots att 12 700 elever 2014 lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet, trots att den psykiska och antalet självmord bland unga stiger, trots mobbning och nätmobbning, missbruk, relationsproblem med mera, tycks inte regeringen förstå sambandet mellan inlärning och psykosocialt arbete.

Nej skärpning! Om regeringen menar allvar med att minska ohälsan bland barn och unga krävs också en psykosocial satsning i skolan.  Det är hög tid för ett kuratorslyft med öronmärkta pengar för kuratorer och höjda löner.