Hon öppnar dörrar för nyanlända akademiker

Rebecca Karlsson på Arbetsförmedlingen matchar akademiker med utländsk examen med svenska företag som som söker spetskompetens.

Utanför ett gammalt elverk i Johanneshov står Rebecca Karlsson och hennes kollegor från Arbetsförmedlingen och tittar upp mot skylten ”Stockholms elektricitetsverk Enskedestationen” och ett fönster som påminner om en religiös byggnad. Den slitna ytterdörren under en stuckatur av S:t Erik är igenbommad och det finns inga namn.

De är på väg till Stockholmsföretaget Ebab, ett byggkonsultföretag som liksom andra i branschen har svårt att rekrytera kunniga ingenjörer. De vill gärna hitta nyanlända personer. För att få hjälp med det har de kontaktat Arbetsförmedlingen, där Rebecca Karlsson arbetar.

2010 började hon arbeta i Södertälje kommun och det var där hon började med matchning. Södertälje, som tar emot en mycket stor andel asylsökande, började hjälpa akademiker att hitta jobb på andra platser i landet. I ett samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen togs kontakt med företag i behov av arbetskraft på platser som Ludvika, Arvika och Örnsköldsvik.

Projektet kallades Nationell matchning och det viktigaste var fysiska möten mellan arbetsgivare och arbetssökande vars ansökningar annars skulle riskera att sorteras bort. De arbetssökande fick även hjälp med flytt och dubbla boendekostnader. Projektet växte och blev nationellt, med kontor i Stockholm, Malmö och Göteborg. Men liksom alla projekt finns alltid ett slutdatum och Nationell matchning avslutades vid årsskiftet.

Nu ska Rebecca Karlsson tillsammans med kollegorna Beatrix Özer och Mahmoud Nozhatzade ta tillvara och utveckla erfarenheterna från Nationell matchning. De har ännu inte fått sin arbetsbeskrivning, men har trots det börjat så smått. Teamet ska jobba över hela Stockholms län och ha kontaktpersoner på länets alla kontor.

På baksidan av elverket hittar de rätt och möts av företagets representant Veronica Warneskog, som är rekryteringskonsult. Hon har lång erfarenhet av att hjälpa företag att hitta rätt personal.

– Vi vet att det kommer en massa kompetens till landet, men vi vet inte hur vi ska få tag på dem, säger hon.

Rebecca Karlsson berättar att Arbets-förmedlingen inte kommer att ha svårt att hitta personer med stor erfarenhet, men att de kommer att sakna vissa certifieringar som behövs. Det är inte något problem. Företaget har nämligen en egen utbildning som de kallar Ebab-akademin.

– Vi vill inte ha ”klippt och skuret”.
Men vi vet att de tekniska utbildningarna från Iran och Irak är vassare än den på KTH.

Ebab vill ta in ett antal praktikanter under ett halvår då dessa ska få lära sig företagskulturen och hur det är att jobba mot kund i Sverige. De får gärna studera svenska under dagtid och Veronica Warneskog vill försäkra sig om att Arbetsförmedlingen stöttar i det. Fast egentligen är hon inte så orolig för svenskan. Akademiker lär sig fort och på kalkylavdelningen är det inte så viktigt med språket. De begrepp de behöver kunna är internationella. Däremot är det viktigt att lära sig företagskulturen.

Det är heller inte avgörande att de har betygen med sig, det finns en förståelse för att en del har förlorat sina papper vid flykten. Däremot är det viktigt att de kan berätta vad de kan och har erfarenhet av.

Veronica Warneskog har försökt förstå varför hon inte kan hitta dessa personer på egen hand men tror att det handlar om ansökningshandlingarna. Därför är Arbetsförmedlingens hjälp att skapa personliga möten perfekt.

Rebecca Karlsson berättar att många av Arbetsförmedlingens uppdrag främst är att hjälpa asylsökande och deras familjer. Många kandidater kommer från Syrien och deras utbildningsbakgrund håller hög klass.

Just denna dag har arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hållit presskonferens om regeringens nya satsningar på nyanlända. Det ska göras branschvisa överenskommelser om hur och vad som behövs för att ta tillvara nyanländas kompetens och tillgodose arbetsmarknadens behov av bristkompetens. Målet ska nu inte bara vara att få nyanlända i jobb snabbare utan även att de ska komma till rätt jobb.

David Finch, regionalt matchningsansvarig på Arbetsförmedlingen, säger att han förstått att det nu kan bli möjligt att bredda uppdraget. Regeringen vill ge särskilt stöd till företag i branscher där det finns brist på arbetskraft så att de kan hitta personer som redan finns i landet, något som välkomnas av matchningsgruppen. Företagen är Arbetsförmedlingens kunder och kan de inte hitta rätt person i gruppen asylsökande skulle de vilja kunna rekommendera även sökanden som inte kommit som flyktingar.

Ebabs rekryterare har bråttom. Hon vill träffa kandidaterna så fort som möjligt för att komma före konkurrenterna och plocka de bästa. Förhoppningsvis kommer hon snart att få välja mellan ett större antal. I första vändan vill företaget validera fem personer. Yrkesvalidering är en praktisk process där företaget gör en bedömning av praktikantens kunskaper och behov av vidareutbildning. Efter validering följer ett halvårs praktik. Därefter hoppas de kunna ta in fler praktikanter.

Det märks att Rebecca Karlsson, Mahmoud Nozhatzade och Beatrix Özer tycker att det ska bli roligt att hitta kandidater. Rebecca Karlsson berättar att modellen med träffar och sedan valideringsveckor fungerar för många.

– Arbetet är resurskrävande och tidskrävande initialt. Det handlar om en omfattande kartläggning och matchning på hög nivå av både arbetsgivare och arbetssökande. Men det genererar oerhörda vinster för samhället att arbeta på detta sätt där rätt arbetskraft är på rätt plats och på rätt jobb, säger hon.

Det finns många solskenshistorier, som kontrast till en mörk bild av Sverige som fast i en strukturell rasism som hindrar väldigt många från att hamna på rätt plats i samhället.

Rebecca Karlsson tror inte alls att strukturen inte går att bryta. Det behövs inte så mycket för att komma igenom barriärer som till förstone syns obrytbara.

– Det skiljer mellan länder hur man framställer sig. Man kan uppfattas som att man skryter eller så kan man vara alltför försynt. Men det kan också handla om att man har förlorat självförtroende genom resans gång. Det finns ofta också en oro för att språkkunskaperna inte ska räcka till. Det är ofta små saker som gör att man inte kommer vidare i rekryteringsprocessen.

För henne och hennes kollegor handlar det nu om att säkerställa att man får arbeta på ett systematiskt sätt. För modellen finns, och den fungerar, upplever Rebecca Karlsson.

– Man måste få förutsättningar, den tid som behövs för att jobba både med arbetssökande och arbetsgivare och tid att sedan göra rätt matchning, säger hon.

Några dagar efter mötet med Ebab befinner sig Rebecca Karlsson i ett annat industriområde, denna gång i nordvästra Stockholm på Arbetsförmedlingens kontor i Spånga. Hon ska träffa tre personer som har varit i Sverige i ett år och som efter att ha klarat de första stegen i rekryteringsprocessen ska påbörja praktik hos Kommunal.

– Grattis! Ni har gjort jättebra intryck på intervjuerna. Det är ett stort plus. Kommunal är imponerade och intresserade av er. På måndag kommer ni att påbörja en tre veckors yrkeskompetensbedömning som sedan går över i sex månaders praktik.

Rebecca Karlsson poängterar att de inte är garanterade fast jobb men att de kommer att få en ovärderlig praktik. Hon visar upp det introduktionsprogram som deras handledare har satt ihop. Under de sex månaderna kommer praktikanterna att behålla sin aktivitetsersättning och de ska fortsätta rapportera till Arbetsförmedlingen. Men de behöver inte meddela om de under dagtid går iväg på svenskundervisning.

Sanaa Alhinawi, Roxana Garcia och Hussam Khabbaz tillhör de lyckligt lottade. De har bara varit i Sverige i ett år och har nu chansen att komma in på en arbetsmarknad där de kan få användning av sina kunskaper. Sanaa Alhinawi och Roxana Garcia är jurister och Hussam Khabbaz har en MBA. De har alla tre gedigen erfarenhet från arbetslivet i sina respektive hemländer. För alla tre var intervjun med Kommunal första gången de gjorde en arbetsintervju på svenska.

Sanaa Alhinawi tycker inte svenskan är svår och kniper det använder hon engelska.

– Men jag har inte en enda kontakt på arbetsmarknaden. Därför är denna chans så bra, säger hon.

Rebecca Karlsson är nöjd med dagen. Men det är lite tråkigt att så få efterfrågar samhällsvetare, tycker hon. Ingenjörer, läkare och andra legitimationsyrken får all uppmärksamhet. Samhällsvetarna kommer i kläm. Ofta beror det på att arbetsgivarna ställer väldigt höga språkkrav redan från början. Nationell matchning var i kontakt med Sveriges kommuner och landsting. Några kommuner nappade men inte på långa vägar så många som det skulle kunna vara.

– Vi ser dock att man kommer att behöva arbetskraft inom statliga myndigheter och organisationer framöver. Då handlar det mycket om att rusta personer så att det är möjligt för dem att ta de arbetstillfällena.

Det handlar om att samhällsvetare – såväl nyanlända som de som har varit här längre – måste få svenskutbildning på högre nivå. Ibland behövs kompletteringsutbildningar, exempelvis i förvaltningsrätt. Men Rebecca Karlsson menar att de, på samma sätt som andra, behöver få inblick i och erfarenhet av arbetet genom yrkeskompetensbedömning och längre praktik.

– Här är det viktigt att arbetsgivarna måste föregå med gott exempel och även tänka långsiktigt i sina rekryteringsprocesser.

Annika Hamrud

Denna artikel publicerades i Akademikern nummer 2 2015.