HR och "medledarna"

Den gamla idén om att ”lyda och göra som man blir tillsagd” håller på att förändras, och idag ska man vara ”medledare”. Frågan är vilka fördelar och utmaningar som finns, undrar trendspanarna och debattörerna Magnus Dalsvall och Kjell Lindström.

Personalen i organisationen har haft olika benämningar i olika tider. Det klassiska ”anställd” blev under 1980-talets övergång till tjänsteproduktionens logik ”medarbetare”. Tanken var att den klassiska konflikten mellan kapital och arbete skulle ersättas av en samsyn där det gällde att dra åt samma håll, leva affärsidén och vara ”alignade”.

Drömmen var ”den holistiska organisationen” där varje medarbetare hade överblick, koll på strategier och utmaningar samt var hyfsat insatt i vad som försiggick i verksamhetens olika delar. Detta skulle skapa möjligheter till intern och extern flexibilitet.

De senaste tio-femton åren har det skett ytterligare en förskjutning av synen på medarbetarna. Den här gången handlar det om en ny gränsdragning mellan chefs och medarbetarroll. I och med att organisationer blivit alltmer komplexa och föränderliga måste medarbetare fatta alltmer självständiga, organisatoriska beslut. Följden har blivit att vissa talar om ”medledarrollen”

Medledare och möjligheter

Det är lätt att se fördelarna med en organisation fylld av ”medledare”.

  1. Utanför arbetet tar de flesta stora beslut. Man gifter sig, köper bostäder och reser utomlands. Att utnyttja den beslutskraften även på arbetsplatsen känns logiskt.
  2.  Trycket på linjecheferna minskar – en del av beslutsfattandet göra av medarbetarna
  3.  Mer innovationskraft – medledarna ser möjligheter och utvecklar nya idéer.
  4.  Ökat lärande – det finns många tillfällen till lärande i komplexa, föränderliga organisationer.
  5.  Ökad flexibilitet – man rycker in där det behövs utan att behöva fråga chefen.
  6. Medvetenheten om den egna rollens betydelse och funktion – leder till ökad professionalitet.

Makt utmanar

Det finns också en del frågor värda att fundera på. Ett klassiskt problem har att göra med makt. Självständiga ”medledare” utmanar den klassiska linje-stabens klara ansvars- och befogenhetsfördelningar. Många satsningar på lokalt självstyre har havererat på grund av att man underskattat kraften och betydelsen av frågorna om makt och inflytande. Vem tjänar och förlorar på en utveckling mot ”medledare”. Är cheferna i linjeorganisationen förberedda och positiva till en förändrad maktbas?

Ett annat problem handlar om att chefsrollen i många organisationer blivit överlastad med administrativa och koordinerande uppgifter. Samtidigt som assistenter och sekreterare plockats bort. Det finns en risk att man istället för att lösa denna problematik, helt enkelt skyfflar över administrationen på medarbetarna. Vilket gör att de istället för att skapa ”medledare” så får man ännu fler ”dolda sekreterare”.

En ytterligare problematik handlar om kostnader. En ofta förbisedd konsekvens av ökad kompetens är lönen.
Kunskap är inte gratis. Om medarbetare ska ta över en del av de klassiska chefsuppgifterna (”att leda och fördela arbetet”), så kommer det att leda till att lönekraven ökar.

Nästa fråga handlar om lusten att inordna sig i system. Frågan är ju också varför en självgående, strategiskt kompetent och produktiv person överhuvudtaget skulle ge upp sin självständighet för att bli anställd. Varför inte bli ”egenanställd” och hyra ut sina tjänster istället?

En sista aspekt handlar om vem som är medarbetare, egentligen. Vi står inför en framtid där alltmer arbete, även kvalificerat sådant, kommer att utföras av självbärande robotar, cyborgs och andra tekniska innovationer. Hur påverkar det synen på självständighet, eget ansvar och ”medledarskap”?

Framtiden för våra medarbetare är intressant. Vi lär vi få se en ökad flexibilitet och utbyte mellan ledar- och medarbetarroll än vad som är fallet idag.  Men också en intressant diskussion om makt, robotisering och arbetets innehåll. Vi följer utvecklingen med spänning!

Om författarna

Magnus Dalsvall har lång erfarenhet som personalchef/direktör på bland annat Volvo, BP, Telia, FMV, och Solna stad. Han driver den svenska organisationsdebatten genom sin uppmärksammade blogg. Utnämnd till årets HR-visionär.

Kjell Lindström är föreläsare, trendspanare och författare. Han ger sedan 2005 ut omvärldsbevakningsbrevet Noden trender. 2013 erhöll han ”Magnus Söderström-priset” för sina insatser för svenskt personalarbete.

De båda är aktuella med boken ”Den nakna Ledningsgruppen”.