Hur gick det för migrationsjobbarna?

Strax innan nyår samlade vi ihop dryga ettusen namn på studenter och pensionärer som ville jobba extra inom migrationsprocessen. Vi har pratat med några av dem för att se hur det gick.

Pensionären Anders Olofsson i Kungsör började jobba extra på ett av kommunens HVB-hem redan i december. Och han har haft en hel del att göra. Ofta blir det 20 timmar i veckan – ibland mer. Men som före detta chef med ansvar för trettiotalet medarbetare tycker han om att kunna gå in som en i teamet. Och att välja hur mycket och när han jobbar. 

– Jag sitter med ungdomarna och gör läxor på kvällarna och ser över mat, disk och allt annat som ska göras. Det är roligt få göra något för ungdomarna och vara med och stötta dem, säger han.

"Bättre människor i framtiden"

Sedan uppropet i höstas har Soheila Ektefaie, som då var student, hunnit avsluta sina studier och har nu en socionom- och samhällsvetarexamen i bagaget. Sedan i början av februari jobbar hon strax under heltid som coach för ensamkommande barn på ett HVB-hem i Helsingborg.

– Man måste ha både koncentration och tålamod för det här jobbet. Men det är jätteroligt när man ser att man kan göra något för barn som har det svårt, säger hon.

Hon tycker att det är särskilt viktigt att de som jobbar med utsatta barn har rätt kvalifikationer för jobbet. Många på boendet där hon jobbar har ingen högskoleutbildning och kan inte alltid erbjuda den typ av hjälp och stöd som ungdomarna behöver, menar hon. Det krävs förståelse för barnens situation och rätt verktyg för att kunna göra skillnad.

– I vårt uppdrag ingår det att ge ungdomarna förutsättningarna för att de blir bättre människor i framtiden. Det spelar ingen roll om de stannar i Sverige eller inte. Bättre människor behövs för att det ska bli en lugnare värld, säger Soheila Ektefaie.

Viktigt att kraven efterlevs

Björn Skånberg går och väntar på att höra av sin kontakt inom Härnösands kommun och på att hälsan ska tillåta lite extrajobb på ett lokalt HVB-hem. Sedan han blev pensionär har han jobbat extra lite av och till. Men när situationen på landets migrations- och socialkontor under hösten blev allt tuffare kände han det som allt mer angeläget att erbjuda sina tjänster.

– Det känns bra att göra något man gillar. Jag är samtalsterapeut och har haft familjehem i 20 år. Så jag har jobbat väldigt mycket med ungdomar, säger han.

I Härnösandsområdet har det dykt upp allt fler privata HVB-hem på senaste tiden. Vissa verkar ha ambitionen att verkligen jobba med ungdomarna, medan andra helt saknar kvalifikationer, påpekar han. Det är viktigt att se till att kraven på hemmen efterlevs.

– Var och varannan av dem har enorma känslomässiga problem av förklarliga skäl. Och det var egentligen det som var grunden till att jag blev intresserad. För det här att bara ta emot och förvara känns ju inte bra, säger han. 

Migrationsjobbarna

Den 13 november skickades brev och/eller mail till 17 000 pensionärer och studenter som är, eller nyligen har varit, medlemmar i förbundet med frågan om de ville jobba extra inom migrationsprocessen. Möjligheten att anmäla sig gick ut 31 december 2015. 

Efter det skickades 1 038 namn på intresserade personer till SKL, alla landets länsstyrelser och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).