Hur kommer man åt mobbning på jobbet?

Sanktioner mot slappa arbetsgivare och en oberoende mobbningsombudsman. Det var några av förslagen när riksdagspolitiker, fackliga experter och psykologer diskuterade hur man kan komma åt mobbning och kränkningar i arbetslivet.

– Det här är ett av de dödligaste arbetsmiljöproblemen med över hundra döda per år. I de värsta fallen ser vi samma typ av traumatisk ohälsa som den som kan kopplas till tortyr, våldtäkter eller naturkatastrofer, sade Stefan Blomberg, psykolog på Arbets- och miljömedicin i Linköping, vid ett dagslångt seminarium i riksdagen om mobbning och kränkande särbehandling i arbetslivet.

Mobbning och kränkningar i arbetslivet är ett mycket allvarligt arbetsmiljöproblem, som dessutom blir allt vanligare. Det är den starkaste predikatorn för sjukskrivning och ger en nästan tredubblad risk för depressiva besvär. I fjol uppgav över 20 000 personer att hälsan blivit negativt påverkad av att ha varit utsatta på jobbet, förklarade Stefan Blomberg.

Omodern arbetsmiljölag

Särskilt påtaglig är ohälsan inom kvinnodominerade branscher med hög belastning och mycket mellanmänsklig kontakt, konstaterade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Trots det är våra arbetsmiljölagar, föreskrifter och forskning fortfarande anpassade efter tiden då vi var en industrination med en i huvudsak manlig arbetsstyrka.

– Vi måste förstå i vilken miljö mobbning och kränkande särbehandling uppstår. Det är människor som sliter hårt, som inte får ihop sin arbetsvardag, som går hem och känner att man borde gjort så mycket mer. Människor som jobbar i nära kontakt med andra människor. Och vi vet alldeles för lite om vilken typ av arbetsbelastning man klarar av i dessa yrken för att må bra, sade Annika Strandhäll.

Det handlar inte om ett kvinnoproblem, understryker hon, utan ett strukturellt problem på arbetsmarknaden. Regeringens uppgift är därför att komma åt grundproblemet och granska kvinnodominerade arbetsmiljöer.

Verktyg saknas

Men problemen är många, konstaterar panelen. Dels så saknas det arbetslivsnära forskning, sedan Arbetslivsinstitutet lades ner 2007. Dels så har vi ännu inga rutiner för att mäta psykisk arbetsbelastning på samma sätt som fysiska risker. De nya föreskrifterna för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), som träder i kraft den sista mars 2016, ställer högre krav på att arbetsgivare förebygger psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Men den saknar konkreta verktyg för att kunna sanktionera arbetsgivare som inte lever upp till kraven.

– Det saknas tydliga och omedelbara konsekvenser för arbetsgivare som inte har fungerande arbetsmiljösystem. Det saknas möjlighet till oberoende granskning av individuella ärenden. En arbetsgivare som helt struntar i frågan är väldigt svår att komma åt eftersom systemet förutsätter att arbetsgivaren följer spelreglerna, säger Stefan Blomberg, psykolog hos arbets- och miljömedicin i Linköping.

Både Stefan Blomberg och Claes Jansson, jurist på LO-TCO, vill att det införs sanktionsavgifter kopplat till de nya arbetsmiljöföreskrifterna. De vill också inrätta en möjlighet till en oberoende granskning av arbetsmiljön. Antingen i form av en mobbningsombudsman eller enligt den norska modellen, där utredare kan komma ut på arbetsplatserna i ett tidigt skede och systematiskt dokumentera vad som hänt. Som det ser ut idag kan Arbetsmiljöverket inte agera, så länge som arbetsplatsen har en plan för sitt arbetsmiljöarbete. Och utsatta individer har ingenstans att vända sig om arbetsgivaren inte är villig att göra något åt situationen. Stefan Blomberg skulle också gärna se att allvarlig mobbning införs i brottsbalken.