Hur mycket LSS har vi råd med?

Josefine Johansson, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, och Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.
Soundcloud-länk

Regeringens LSS-politik har lett till mer restriktioner kring insatser för personer med funktionshinder. Men nu lättar man på kravet att LSS-utredningen måste förslå besparingar. Hur ser funktionsrättsrörelsen på utredningen nu? Det diskuteras i Socialtjänstpodden denna vecka. 

Det har varit mycket diskussion om LSS och särskilt den personliga assistansen de senaste åren. Regeringen har precis lättat på kravet att pågående LSS-utredningen måste förslå besparingar. Utredningen har varit väldigt kritiserad av funktionsrättsrörelsen. Hur ser de på utredningen nu? I veckans socialtjänstpodd ger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige, deras bild av utvecklingen av LSS, den pågående utredningen och vad dess förslag kan leda till.

Mikael menar att flera av de antaganden som utredningen bygger på till exempel de om det utbredda fusket med assistansersättningen är helt fel. Sedan utredningen tillsattes har det kommit flera utredningar som visar att det knappast finns något fusk med personlig assistans och därför är det också väldigt svårt att spara pengar på åtgärder mot fusk.

Mer restriktiva med insatser

Regeringens politik när det gäller LSS de senaste åren har lett till att både Försäkringskassan och kommunerna blivit mer restriktiva med att bevilja insatser och detta har särskilt drabbat barn. Personerna med funktionsnedsättningar och behov finns dock kvar. Idag har många föräldrar, särskilt kvinnor, gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att istället ta hand om sitt funktionsnedsatta barn.

Både ansökningarna och beviljningarna av boenden för funktionsnedsatta barn har ökat. Det är ett steg tillbaka mot historiens institutioner för funktionsnedsatta. Mikael säger att den personliga assistansen är en social innovation i och med att den helt kan anpassas efter den funktionsnedsattes behov. När behoven ska tillgodoses utan personlig assistans är det fler aktörer som måste samverka vilket troligtvis är både dyrare och sämre.

Många påverkas av funktionshinderspolitiken

Mikael poängterar att det är en väldigt liten grupp i samhället som har rätt till insatser enligt LSS. Kostnaderna har ökat för att befolkningen har ökat och då ökar även antalet funktionsnedsatta, livslängden för personer med funktionsnedsättning har ökat och regeln att LSS-insatser upphör när man fyller 65 år har tagits bort.

Politiken inom funktionshinderområdet påverkar många då var femte person en funktionsnedsättning, 100 000 personer arbetar som personliga assistenter och inräknat anhöriga, vänner och kollegor så är det en stor grupp i samhället som berörs. Debatten om LSS har gjort att varje parti måste ta ställning till hur man ser på LSS och vilket liv som funktionsnedsatta ska ha rätt att leva. Det handlar om mänskliga rättigheter för alla. Det har vi råd med.