Hur mycket strejkrätt får vi kvar?

Sedan lång tid tillbaka har det varit konflikt i Göteborgs containerhamn. Arbetsgivaren har haft kollektivavtal med Transportarbetareförbundet, men trots det har det varit en långtgående konflikt med Hamn4an i hamnen. Förra sommaren tillsatte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson därför stridsåtgärdsutredningen. Inte minst akademikerförbund, som Sveriges Ingenjörer blev oroliga.

Tre dagar innan den statliga utredningen presenterades kom parterna istället med ett eget förslag på hur strejkrätten skulle ändras. Vi pratar med förhandlingschefen på Sveriges ingenjörer – Camilla Frankelius om hur hon ser på partsförslaget kontra utredningen.

– Vi har haft en lucka i lagen, som har lett till många negativa konsekvenser ekonomiskt och på andra sätt för svenskt näringsliv, inte minst för fordons- och textilindustrin. Något var tvunget att göras men direktiven till utredningen var oroande. Vi var oroliga att den utredningen skulle förstöra mer än göra nytta, förklarar Camilla Frankelius.

"Förödande effekter"

Framförallt var hon väldigt orolig över att man skulle kringskära möjligheterna för andra fackliga organisationer, inte minst akademikerförbund, att kunna träffa avtal. Att man helt enkelt skulle tränga ut de förbunden från arbetsmarknaden. Det skulle ha förödande effekter för våra förbund, menar hon. 

– Vi reagerade på att de utredare som tillsattes hade för smal bild av verkligheten. De hade bara LO-perspektivet. Vi som akademikerförbund har andra villkor och en annan verklighet där konkurrerande förbund på samma arbetsplats är en naturlig del. Vi var rädda att det inte skulle beaktas.

Det förslag som parterna nu har lagt kan sägas, kanske lite idealiserat, med kirurgisk precision få bort problemet i Göteborgs hamn utan att begränsa strejkrätten för någon annan. Så, hur är det konstruerat?

– Förslaget från parterna är att man kan ha strejk för att få ett kollektivavtal, men dessförinnan måste man ha förhandlat med arbetsgivaren. Det måste vara tydligt vad man förhandlar om och man får inte strejka om något annat. Man kan, så att säga, inte flytta målet, säger Camilla Frankelius.

Det finns de som hävdar att facket har förhandlat bort sin egen strejkrätt. Vad säger du om den kritiken?

– Jag tycker att de har fel. Om syftet med strejk är gott - att man ska träffa avtal och villkor för de medlemmar som man har så fyller det här förslaget det syftet. Har man andra tankar med sin strejk då tycker jag inte att det är rätt sätt att arbeta, förklarar Camilla Frankelius.

Har stridsåtgärdsutredningen öppnat Pandoras ask för politiska begränsningar av partsmodellen?

– Nej, snarare har vi stängt den. De frågor som har varit bekymmer har vi löst partsgemensamt. Den svenska modellen levererar. Vi kan fortfarande strejka. Luckan i lagen är stängd. Det är ett styrkebesked, avslutar Camilla Frankelius.