Hur passar Trumps ledarskap i Washington?

Valrörelsen handlade inte så mycket om vad som krävs för ledarskap i den politiska processen i Washington. Samtidigt väcker valresultatet många ledarskapsfrågor inför det kommande presidentskapet.

Nu har USA valt en ny president efter en tuff och hätsk valrörelse. Den erfarna politikern fick flest väljarröster, men tog inte hem tillräckligt många delstaters elektorsröster. Valresultatet väcker många ledarskapsfrågor inför det kommande presidentskapet. 

Från sin värld av Trump-logotyper på flygplan, byggnader, kläder och skönhetstävlingar med me, myself and I som jordens centrum, så ska han nu han inta en ledarskapsroll full av analyser, dragningar, avvägningar och förhandlingar. De extremt korta beslutsvägarna, där han bara har förhandlat med sig själv, blir nu långa processer via medarbetare och oändliga möten med minst lika inflytelserika personer som har betydligt större erfarenhet av dessa processer. En outsider tar på sig en tung maktposition i en komplex och kunskapstyngd politisk värld. Hur påverkas möten, medarbetare och medborgare av det här?

En person med Trumps bakgrund och personlighet i ledarskapet kommer att möta en av världens främsta demokratier som vilar på stolta lagrar av maktdelning där Montesquieus anda svävar över institutionerna och rollfördelningen. Kan han inordna sig i den rollen? Hur mycket ska eller kommer presidentens personlighet att påverka de övriga institutionerna och processerna.

Kan chefen anpassa sig efter uppdraget?

Om man funderar över denna kommande utmaning för den amerikanska administrationen är det lätt att associera till chefsbyten och hur det påverkar medarbetare och verksamheterna. Nu är den amerikanske presidenten förtroendevald och inte chef, men parallellen till det som sker i många organisationer är intressant.

Den chef som kommer har med sig sin bakgrund, erfarenhet och kunskap i en ny organisation där det finns traditioner och arbetsformer som kanske inte ska anpassa sig eller kan ta hänsyn till den nya chefen. Att läsa av uppdraget, förutsättningarna och förstå organisationens beslutsvägar och kultur är svårt som ny chef. Chefen måste på motsvarande sätt som i den amerikanska maktdelningen samspela med medarbetare och andra chefer som har sina ansvar och kompetenser i en process som leder till det tänkta resultatet.

Många medarbetare i den amerikanska administrationen har en politisk koppling och tvingas lämna vid ett val, men det finns också utredare, experter och chefer som är kvar och upprätthåller sin profession och opolitiska roll. De ser uppdragsgivare komma och gå, ser helt nya ledarerfarenheter kliva in. Vad krävs för att dessa ska stanna kvar och tjäna medborgarna? Är ett stabilt och lugnt skifte, som det Barack Obama nu bjudit in Donald Trump till, en tillräcklig kunskapsöverföring? Kanske inte. Ett så stort skifte gör att frågan om värden och förutsättningar för det professionella uppdraget ställs på spel. Det förtroendevalda ledarskapet och chefsskapet påverkar vilken administration som väljer att vara kvar, och vilken kompetens som kan rekryteras.

Val som genomförs i en demokrati är en förutsättning för medarbetare och chefer i en politiskt styrd organisation, men vad som krävs av ledarskapet för att de förutsättningarna ändå ska bli så stabila och förutsägbara som möjligt skulle kanske vara en del av kravprofilen och debatten i en valrörelse också. Effekten av ett ledarskap med liten kunskap och erfarenhet av maktdelning och rollfördelning kommer vi nog att kunna studera de närmaste åren.