Hur ser den ekonomiska framtiden ut?

Brexit och Trump skakade om världen. Men vad betyder dessa oväntade politiska händelser för världsekonomin – och hur påverkar det Sverige?

På senare tid har två oväntade politiska händelser skakat om i världen – först att britterna röstade för att lämna EU, den så kallade Brexit, och nu att högerpopulisten Donald Trump blivit vald till USA:s nästa president. Frågan är vad det här betyder för världsekonomin framöver och för den ekonomiska utvecklingen och jobben i Sverige.

Profetiorna från många experter innan valen var att dessa valutgångar skulle leda till ekonomiska problem. I Brexits fall till mindre investeringar och sämre tillväxt i Storbritannien och i viss mån i övriga EU. I USA:s fall lite mer oklart, men i värsta fall till handelskrig, med negativa effekter på ekonomisk tillväxt och välstånd.

Men efter inledande skrämselhicka efter både Brexit och USA-valet har börskrascherna uteblivit och aktiemarknaderna istället vänt uppåt. Optimism verkar trots allt vara huvudspåret just nu när det gäller världsekonomin och marknaderna verkar helt enkelt inte vilja oroa sig så mycket för negativa konsekvenser, i alla fall inte för tillfället. Men osäkerheten och risken för stora svängningar i både aktiekurser och ekonomisk utveckling på sikt har ökat. Och ökad populism och skeptisism mot globalisering och handel kan, om det får bredare fäste, ha negativa effekter inte minst för ett litet och handelsberoende land som Sverige.

Brexit drar ut på tiden

I Storbritannien beror de långsiktiga effekterna av Brexit helt på vilken typ av förhållande som britterna kommer  att ha med EU när man väl lämnat unionen. Att lämna EU efter över 30 år av samarbete har beskrivits som att dela på två siamesiska tvillingar: Mycket komplicerat och smärtsamt. De som drev Brexitkampanjen i valrörelsen hade inte någon plan redo för hur operationen skulle gå till eller vad resultatet borde bli.  Allt det här gör processen långdragen och svåröverblickbar. Kanske blir den till och med så lång och svår att Brexit till slut aldrig blir av.

En del företag kommer avvakta med nya investeringar i Storbritannien tills bilden har klarnat, vilket lär lägga en viss sordin på den brittiska ekonomin framöver. Men mycket kommer att tuffa på som vanligt. Samtidigt ska man inte låta sig luras – reaktionerna skulle sannolikt bli kraftigt negativa om företag i Storbritannien förlorar tillgången till EU:s inre marknad. Storbritannien finns därför fortfarande kvar som ett orosmoln på den världsekonomiska himlen och som kan skapa ekonomisk turbulens, inte minst för britterna själva. Som bekant är ofta den enes död den andres bröd och EU-länderna börjar redan lägga upp strategier för att locka till sig företag som kan vilja lämna Storbritannien.

Trump ökar osäkerheten

Sedan Trumps seger blev ett faktum har aktiemarknader och dollarkursen oväntat tagit fart uppåt. Placerare räknar med att president Trump kommer att låna pengar för att satsa på stora infrastrukturinvesteringar och för att sänka skatterna. Det skulle kortsiktigt förstärka den ekonomiska tillväxten i USA och skapa nya jobb. På längre sikt kan strategin dock vara riskabel eftersom USA redan har en statskuld på runt 100 procent av BNP. Det kan jämföras med Sveriges på runt 40 procent och att EU har regeln om att inte ha mer än 60 procent av BNP i statsskuld. Frågan är därför hur länge som aktiemarknadens positiva inställning kommer hålla i sig.

Ett återkommande tema i Trumps valkampanj har varit attackerna mot globaliseringen och handelsavtal med andra länder. Ökad global handel har varit en viktig motor bakom höjd levnadsstandard och att många miljontals människor lyfts ur fattigdom de senaste decennierna. Men vinsterna har inte kommit alla till del, vilket särskilt gäller i USA. Det är något som Trump utnyttjat.

Den amerikanske presidenten har stor möjlighet att själv påverka och besluta om USA:s handelspolitik. Men brutna handelsavtal kan leda till att miljontals amerikanska jobb försvinner, enligt en analys av The Peterson Institute, en tankesmedja i Washington. Det passar dåligt med Trumps löften om miljontals nya jobb och borde därför inte te sig så aptitligt när det kommer till kritan. Trump har också främst sagt att han vill hota att riva upp handelsavtal för att få till förhandlingar om bättre villkor för USA, snarare än att faktiskt säga upp avtal. Men det är inte säkert att motparterna kommer gå med på att sätta sig vid förhandlingsbordet bara för att USA ska få bättre villkor.

Andra, mer diffusa men säkerligen nog så viktiga riskfaktorer när det gäller president Trumps påverkan på världsekonomin är hans oberäknelighet och inte minst hans påverkan på utrikes- och säkerhetspolitik och samarbetsklimatet i världen. Därför ökar Trumps seger riskerna för en långsiktigt stabil ekonomisk utveckling.

För ett litet och exportberoende land som Sverige skulle ökad protektionism, höjda tullmurar och slopade handelsavtal vara en obehaglig utveckling. Svenskt välstånd bygger på öppenhet mot omvärlden och omfattande handel. Våra företag har en liten hemmamarknad och är ofta beroende av export för sin överlevnad.

Svensk ekonomi fortsätter att gå som tåget

Det finns alltså långsiktiga riskfaktorer och utvecklingen framöver är svårbedömd. Samtidigt tuffar den svenska ekonomin just nu på i bra takt. Vi befinner oss i en högkonjunktur som väntas fortsätta även nästa år. Om den amerikanske ekonomin i närtid får en extra skjuts kommer det ytterligare hjälpa Sverige. 

Den positiva svenska ekonomiska utvecklingen drivs i hög grad av inhemska faktorer, snarare än av svensk export, som förutspås utvecklas rätt svagt de närmsta åren. Det är istället framför allt byggandet av bostäder, ökad offentlig konsumtion till följd av ändrad demografi och flyktinginvandring samt att hushållen överlag har det gott ställt och kan konsumera som gör att de svenska hjulen snurrar relativt fort. På längre sikt behöver även svensk industri bidra mer till jobbskapande och tillväxt för att den positiva ekonomiska utvecklingen ska kunna hålla i sig.

Svensk arbetsmarknad går just nu starkt. Anställningsplanerna bland svenska arbetsgivare är fortfarande mer positiva än normalt inom både servicesektorn, handeln och tillverkningsindustrin. Den senaste tiden är det framför allt antalet lediga jobb inom den offentliga sektorn som ökat. Växande befolkning, framför allt fler barn och äldre, ger ökade välfärdsbehov och pensionsavgångar måste fyllas.

Ett problem är dock den stigande arbetskraftsbristen, som under andra kvartalet i år låg på den högsta nivån sen innan finanskrisen. Särskilt bland offentliga arbetsgivare har rekryteringsproblem ökat under flera år och ligger nu på en mycket hög nivå. Kompetensbristen riskerar att bromsa den ekonomiska utvecklingen och skapa problem för många välfärdsverksamheter. Här måste inte minst kommunerna se till att bli mer attraktiva arbetsgivare om de ska kunna vinna i rekryteringskampen. Till exempel när det gäller socionomer så finns kompetensen, men de väljer ofta bort kommunala arbetsgivare.